Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
handa ämnen såsom sockerarter, salter och syror, hvarföre dess
fryspunkt ligger mer eller mindre under 0°. Vattnet i den
omgifvande protoplasman innehåller äfven en del ämnen i lösning till så
stor mängd, att dess fryspunkt blir densamma som för cellsaften i
samma cell. I en växt kan därföre vattnet icke öfvergå till is, förr
än temperaturen gått ned under fryspunkten för cellsaften. Ju
starkare lösning denna utgör, desto mera måste temperaturen sjunka,
för att frysning skall inträda. Ett moget och sockerrikt äpple
fryser vid en lägre temperatur, än ett som är omoget och
fattigt på socker. Vid undersökning af ett par äpplen efter den
varma och solrika sommaren 1911 fann jag, att deras fryspunkt
låg ungefär vid — 3° C. Lösningens osmotiska tryck inom dem
utgjorde alltså ungefär 36 atmosfärer.
Men de vattenlösliga ämnena inom cellen sätta äfven en gräns
för frysningen, och därmed äfven för omlagringen af protoplasmans
smådelar. Isen som bildas mellan cellerna, utgöres af rent vatten.
I samma mån som detta utdrages ur cellerna för isbildningen, ökas
koncentrationen hos det kvarvarande. När cellsaften blifvit så
koncentrerad, att dess fryspunkt sänkts till omgifningens temperatur,
afstannat- frysningen, och protoplasman är skyddad mot ytterligare
omlagring af sina smådelar. Om inom cellerna finnas ämnen
upplagrade, som icke äro lösta i vattnet, såsom stärkelse eller olja, så
ökas tydligtvis koncentrationen hastigare under frysningen och denna
afstannar förr, än dä samma celler äro fattiga pä sådana
upplagsämnen. Tv antag, att en cell innehåller olösta beståndsdelar till
b/e af sin inre volym, och denna vid frysning minskas med Vis, så
har därigenom åstadkommits en fördubbling af koncentrationen hos
dess cellsaft (bortsedt från ändringar i salternas dissociationsgrad).
Men hade innehållet i samma cell blott till 1/s bestätt af olösta
beståndsdelar, och dess fryspunkt före frysningen varit densamma, så
hade cellsaften icke nått den koncentration, som i föregående fall
hindrade fortsatt frysning, förr än volymen minskat med Vä, d. v. s.
efter 4 gånger så stark volymförminskning som i förra fallet.
Upplagring af såväl vattenlösliga som olösliga ämnen i cellerna under
sommaren är alltså ett verksamt medel att skydda deras
protoplasma mot frostskada, uppkommen genom för stark isbildning.
Detta skydd mot frostskada genom upplagring af lösliga och
olösliga beståndsdelar i cellerna kan efteråt ganska afsevärdt förstärkas
genom vissa kemiska omsättningar hos upplagsmaterialet. Vid
temperatur omkring 0° ökas sockerhalten på bekostnad af stärkelsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
