Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(594
sök af humlor å mina rosor i Hassela. Dessa besök ägnades i
första hand blommorna hos den förut nämnda kulturen af Ii. tom.
*subcristata, hvilken hade en synnerligen exponerad plats och först
i år blommat i större utsträckning. Alla buskar af denna kultur,
utom Ii. *Rostafmskii hafva starkt lysande, lifligt rosenröda
blommor, hvilka måste vara särdeles lockande. Också var trafiken af
humlor mycket liflig; och därifrån utsträcktes den till andra i
närheten odlade rosenbuskar, som samtidigt befunno sig i blomning.
För tillkomsten af mina hybrider från Bergianska trädgården skyller
jag på professor Wittrocks bin, ehuru utan fullt säkra bevis.
Äfven getingar kunna tänkas såsom transporterare af pollen. Vid
kall och regnig väderlek söka de ofta skydd i de ännu ej fullt
utslagna blommorna. Dock måste det betraktas som en mera
sällsynt företeelse, att humlor, getingar och bin besöka
/foso-blom-morna. Åtminstone i alla här behandlade fall sakna nämligen
dessa blommor honung och gifva för den skull alltför liten valuta
för hesök.
Vid öfverförandet af pollen behöfver ingen särskild brådska göra
sig gällande. Det är nämligen ej alls nödvändigt, att frömjölet
omedelbart skall vara hämtadt från en blomma i full lifsverksamhet
för att vara befruktningsdugligt, om det nu eljest har denna
egenskap. Befruktningsdugligheten kan bevaras i liera dagar, ja mer
än en vecka, efter det att ståndarne afskurits.
Schwertschlager (19) vill i själfva blommans konstruktion hos
de former, som hafva stiften förkortade och märkena
sammanslutna i ett kort ulligt hufvud se ett hinder för insektbefruktning.
Insekterna skulle nämligen ej så bra nå märkena och för öfrigt
hindras af hårigheten. Någon som helst svårighet synes det mig
dock icke förefinnas för insekterna alt komma i beröring med
märkena äfven hos dessa former. De hybridisera ej heller mindre än
formerna med längre och glatta eller mindre håriga stift.
Så vidt jag kan finna är själfbefruktning eller åtminstone
frukt-sättning, utan att pollenöfverföring från andra blommor skett, det
vanliga. Som säkert kan sägas, all vi här möta både autogami
och fruktbildning utan befruktning. .lag skall strax framlägga
bevis för detta mitt påstående. Huruvida apogami föreligger eller
frukten bildas på annat sätt, har jag däremot icke kunnat afgöra.
Som jag redan nämnt, gjorde jag sommaren 1908 en del iakttagelser
och undersökningar öfver ett 70-tal /fosa-buskar, som jag då
odlade i Ilsbo. Afsikten var att fä klarhet i vissa befruktningsfrågor;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
