Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
nica montana (jfr Schröter, Das Pflanzenleben der Alpen. Zürich
1908, |). 302), lirachy podium pinnatum (Schrötkh p. 312),
Laserpi-tium latifolium (Schröter p. 453) och Pleurospermum aiislriacum.
Äfven några af de i vår flora närmast såsom bokväxter ingående
arterna äro i alperna snarast alpina (så exempelvis Pimpinella
magna |Schröter p. 453]). En hel del af våra mest karakteristiska
löfängselemenl upptagas af Kjellman såsom subglacialväxter. Af
våra mera typiska löfängs- och lunddäldsväxter finna vi här
exempelvis Actæa, Adoxa, Aegopodium, Arenaria trinervia, Carex digitata,
Convallaria-arterna, Corydalis fabacea, Daphne, Ficaria, Gagea lutea.
Listera ovata, Lonicera xylosteum, Melica nutans, Milium, Orobus
vernus, Paris, Platanthera bifolia, Iiibes alpinum, Stachys silvatica,
Stellaria nemorum, Triticum eaninum, Viburnum, Vicia silvatica och
Viola mirabilis. Äfven en del af våra glacialväxter ingår ofta i den
typiska löfängsvegetationen, så exempelvis Circium heterophyllym,
Coeloglossum viride, Galium boreale, Poa nemorcdis, Rubus saxatilis
och Prollius europæus. Se vi sålunda närmare på de arter, som
sammansätta artlistorna från våra löfängar och löfängsarlade
växtsamhällen, skola vi där finna en rik blandning af olika
utvecklingshistoriska element. Då nära nog de flesta karaklersväxterna
i våra löfängar äro alt närmast anse såsom subglacialväxter, bör
det ej förundra, att den i mellaneuropas bergs- och alptrakter
sub-alpina- alpina Pleurospermum austriacum så väl funnit sig till rätta
hos oss å löfängsartad mark. Likheten mellan artlistorna från de
svenska Pleurospermum-\oka\erna och de utomsvenska är ju mången
gång slående.
Samma vegelationstyp, som vi ha i Pleurosperm u»i -1 o k a 1 ern a, äga
vi flerestädes, men trots detta är Pleurospermum en af våra
sällsyntaste växter. Enda förklaringen härtill blir väl den, att
Pleurospermum inkommit i vårt land under bra mycket senare tid än de
egentliga löfängsväxterna, i så sen tid, att den, hindrad af den
förut befintliga vegetationen, ej någonsin kunnat utbreda sig annat
än inom ett ytterligt begränsadt område.
Sedan Pleurospermum upptäcktes såsom svensk växt, har den
helt naturligt blifvit föremål för ganska hård beskattning af
botanister och växtsamlare. Tack vare sin jämförelsevis rikliga
förekomst vid Oxåker och å Kila-lokalerna, har den ännu alltjämt
undgått att utrotas. Då numera växtplatsen för Pleurospermum vid
Oxåker på kyrkoherde J. P. Lindes i Krokek framställning och
Kungl. Vetenskapsakademiens tillstyrkan blifvit af länsstyrelsen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
