Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
vag; för æthaliebildning fordras en större eller mindre upplösning
af de enskilda sporangieväggarne (jfr förhållandet hos
Dictydiætha-lium, som bildar den enklaste typen för æthalierna).
Sporangierna utgöras alltid af en vägg, som kan vara bildad af
ett till ett par urskiljbara skikt, samt sporerna. Därtill kommer
hos en del arter elt från skaftets spets eller hos sessila former från
sporangie-basen inskjutande sterilt parti: kolumellan, hvilken kan
vara pelarformad, konisk, halfklolformad eller klotrund.
Sporspridningen befrämjas dessutom inom vissa grupper genom förekomsten
af sterila, på olika sätt förgrenade eller skulpterade trådar, utgående
från sporangieväggen eller kolumellan eller ock fritt liggande
inblandade bland sporerna samt tillsammans utgörande det s. k.
ka-pillitiet. Med namnet elaterer pläga de nämnda fria
kapillitie-trådarne betecknas.
Sporerna lemna för myxomyceternas begränsning synnerligen
viktiga karaktärer. Genom deras färg kunna stora afdelningar
begränsas, liksom hvarje art i regel bar en ganska konstant färgton.
Uppgifterna i de följande artbeskrifningarne beträffande densamma
afse alltid den färg, som sporen uppvisar under mikroskopet vid
genomfallande ljus, utom i de fall, då särskildt anges, att uppgiften
hänför sig tili sporerna i massa, hvarvid då framhålles det
helhetsintryck, som en mängd af sporer mera makroskopiskt lemnar.
Sporytan eger vanligen en fin skulptur i form af vårtor, taggar,
band eller lister, hvilka senare pläga vara förgrenade, bildande ett
mer eller mindre upphöjdt nätverk på sporytan. För urskiljandet
af denna skulptur kräfves i allmänhet blott en förstoring af inemot
300 gånger; önskvärdt, om också ej oundgängligt är emellertid vid
flere tillfällen äfven användandet af immersion, hvilket alltid ger
klarare bilder af den finare skulpturen.
Med den begränsning, hvari myxomyceterna här tagas, d. v. s.
bortseende från den parasitiska ordningen Phytomyxineæ saml
Acrasieæ, räknar den svenska floran inalles 123 arter. Denna siffra
torde få anses relativt hög och talar för, att vårt lands
myxomycet-flora i det bela taget kan betraktas som jämförelsevis väl känd. I
sin monografi upptar miss Lister (år 1911) inalles 24(5 hittills kända
myxomyceter, hvaraf således halfva antalet är funnet i Sverige. Ur
samma arbete framgår vidare, att från bela Storbritannien och
Irland, helt visst det hittills bäst undersökta området, 155 arter äro
kända, eller med den vidare begränsning, som här nedan ges ett
par arter, blott 152. En god jämförelse lemnar Schweiz, ett land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
