Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
850
Lecidea orosthea Parmelia fuliginosa
Rhizocarpon geographicum
I de understa 30 cm. var laftäcket glesare och Acarospora samt
Caloplaca resp. s.
3. Knifsta p. 824.
Grottornas växtsamhällen äro besläktade med öfverlutornas
och fotytornas. Äfven här intränga Caloplaca vitellina och
Physcia-former.
1. 19 82 9 12. Knifsta. Stort block i betesmark nära väg. Vid marken
en grotta ungefär 40 cm. djup och G0 cm. hög. På det plana taket, som
stupade 60’ från lodlinjen, var Caloplaca vitellina r. Innerväggen, som
stupade 5’ från lodlinjen, var beväxt med:
Caloplaca pyracea t Lecanora subfusca f. r
Physcia cfr adscendens s
2. 19 8/s 12. Säbv gärde. Liten grotta i mindre Uppsalagranit-block
Taket (halfva ytan bar) med:
Bacidia umbrina r Caloplaca vitellina s
Träd och buskar samt bart trä.
De faktorer, som åstadkomma den skillnad i våra trädslags
laf-flora, hvilken så påfallande sticker lichenologen i ögonen redan vid
hans förslå lärospån i naturen, äro okända. Lotsy har visat,
att fördelningen mellan blad- och krustalafvar står i ett visst
samband med huruvida barken på ett trädslag är spriekig eller jämn,
men för öfrigt veta vi så litet i hithörande frågor, att vi ej ens äga
en allmän öfversikt af våra olika trädslags laf-formalioner. (För
Sverige ha vi de mäst omfattande artlistorna hos Hellbom, Nerikes
lafvegetation, och för Danmark af Galløe. Ingendera skiljer dock
mellan normala och stoftiinprägnerade träd.) Att de yttre
barkskiktens kemiska beskaffenhet spelar in, tar jag för afgjordt. Så
kommer jag i det följande att visa, att Popilius-barken, äfven utan
stoftimprägnation, har en alldeles särskild lafvegetation, som står
den nitrofila vegetationen på fågeltopparne mycket nära.
Vid behandlingen af de ornitokoprofila lafsamhällena framhölls,
att det var på två sätt, som fågelexkrementen verkade på stenarnes
lafvegatation, dels genom att döda vissa ej nitrofila lafarter, dels
genom alt införa nya, nitrofila. Tvifvelsutan verkar
stoftimprägna-tionen på samma sätt direkt dödande på vissa arter i trädens
laf-beklädnad. Till ett verkligt utredningsförsök af detta fenomen äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
