- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
855

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

855

af Kungsparken vid Upsala härskade den på en jättetall upp till 30
cm. med följande lafvar:

Physcia pityrea c. Xanthoria lychnea a pygmæa

Xanthoria lychnea fl polycarpa

På lignum medför stoftimprägnationen också inkommandet af
saprofytiska lafvar. På gamla lador, utsatta för vindmylle-drift
från åkrar och vägar, träffar man, särskildt på de nedre stocklagen,
ofta Caloplaca vitellina, Physcia-arter, Xanthoria lychnea, mera sällan
A’, parietina. — Af intresse är att bland stenlafvar, som vid
berg-artsstoftsimprägnation inkomma på lignum (jmfr Sernander 1892)
den nitrolila Lecanora saxicola är en, då detta stoft innehåller
koprogena beståndsdelar. Under samma förutsättningar uppträder
den på bark; jag har i Stockholm, på Djurgården, sett den i stora
exemplar på rothalsen af en ek invid väg. Den hade icke att
konkurrera med någon grönalgsvegetation.

Stoftinipriignation vid stränder.

Hafsstranden

Vi särskilja i de skandinaviska kuslklippornas vegetation två
hufvudregioner i vertikal led: den supramarina och den marina
regionen, hvilka jag låter åtskiljas af öfversta gränsen för
stormvågornas inverkan.

Den marina regionen låter sig fördelas i de supralitorala,
litorala, sublitorala och elitorala regionerna, af hvilka endast
de två förstnämnda föra lafvar. Gränsen mellan litoral och
supra-litoral är ur topografisk synpunkt högvattenslinjen vid lugnt väder,
»flodgränsen vid dödtid» (Simmons, p. 173), och ur biologisk öfre
gränsen för de stora buskalg-samhällena.1 IJåda regionerna låta
uppdela sig i bälten. Den supralitorala regionen delar jag i
svallbältet (il/aura-bältet, Warming, 1906 p. 18) och stormbältet
(Placo-diiim-bältet, Warming 1. c. — Med Placodium afses Caloplaca
murorum.), af hvilka det senare försvinner vid vindskyddadt läge.
Svallbältet begränsas af de normala vågornas och bränningarnas slick-

1 Den biologiska gränsen mellan supralitoral och litoral uppfattas mycket olika
af olika författare. Jmfr t. ex. differenserna mellan Bohgesen. Simmons och Kylin. Från
<len här lämnade definitionen bildar endast Kjellmans (p. 11) »Porphyraformation»
vid våra kuster ett undantag. Jmfr Kylin, 1907, p. 220.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0967.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free