Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
alt ge denna senare faktor hufvudro|len iir emellertid den marina
MiW<7i7i<i-fornialionens likartade sammansättning med extramarina,
tydligt nilrofyliska formationer. Äfven här behöfvas detaljerade
experiment, ty hithörande problem äro af för komplicerad natur
att endast kunna afgöras genom ekologiska iaktlagelser ute i
naturen. Så har man ännu föga hållpunkter för att förklara de
skiljaktigheter, som jämte alla likheter finnas mellan de marina
och extramarina nilrofil samhällena.
Hvarför inför hafvets närhet Xanthoria parietina i stormbältets
med de extramarina P/iyscia-formationerna, i hvilka den är mycket
sällsynt, så nära besläktade karaktärssamhälle? Ar det hafsvattnet,
som här är verksamt? Men hvarför återkommer då Xanthoria i
sådan utsträckning i Popilius -barkens Hora?
Caloplaca muroram, som på hafsklipporna är så vanlig och efter
allt att döma nilrofil, är sällsynt i inlandets n i l ro fi I a samhällen.
Den är här i stället kalkälskande och följer så begärligt kalken, att
den på äldre stenmurar sällan saknas på murbruket och en zon af
stenen omedelbart intill detta, hvarjämte den ockuperar de
sipper-vattenytor, som ulgå från fogarnas hörn öfver det underliggande blocket.
Med den supramarina regionen äro vi inne på de kända
grå-lafs-samhällena. På de vanliga zenitytorna är det C inerea-Sa
xa-tilis-formationen, som härskar, med några »hafslafvar» såsom
Physcia aquila och Lecanora cartilaginea edafidiskt inblandade. De
ornitokoprofila samhällena bli på grund af fågelvärldens rikedom
vanligare än i inlandet. Liksom i stormregionen öfvergår här
inlandets P/ij/scia-samhällen till Parietina-formaWon. Endast på de
branta ytorna och de lodräta väggarne uppträder en främmande
vegetationstyp; de klädas nämligen ofta med en tjock päls af
Rama-lina-formationen, så godt som enbart bildad af en eller ett par
ymniga Ramalina-arler. På grund af denna formations närvaro
uppställer Warming, 1906, p. 18, sitt Ramahna-bä\te. Detta är ett
godt grepp, och det gäller att utröna huru långt in i landet detla
bälte går; säkerligen föga långt från hafvet Däremot kan jag ej
följa honom, då han, som sätter likhetstecken mellan sina »Bælter»
och »Associationer», 1906, p. 18, säger: »Ramalina-bæltet
(Ramali-netum R. scopolorum) med månge andre graa, brune ogguleLaver,
Iliad- og skorpeformede», och sålunda slår ihop regionens grålafs-,
eventuellt kanske Parietina-formationer med min
Ramalina-formation. Och då Galløe, 1. c. p. 359, säger: »I Ramalinabæltet
do-minerer den umaadelig tykbarkede Ramalina polymorpha sbsp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
