Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
1) sylleptiska skott, som normalt tillhöra vissa vedväxters skottsystem,
särskildt hos yngre individ: Larix europæa, Betala verrucosa, Prunus
spinosa, Ulmus campestris 111. fl. Sidoskott utbildas på årets
hufvud-skott ur bladvecken, utan föregående hviloperiod, mestadels utan
utbildning af knoppfjäll, oberoende af tidpunkten på sommaren
(förgrenade årsskott).
2) äkta Johannistriebe» förekomma endast hos ek och bok. Sedan
bladbildningen på våren ägt rum, afslutas hos många vedväxter
årsskottets tillväxt genom en terminalknopp redan så tidigt som i midten
af maj eller början af juni. Plötsligt, efter en tids hvila, slå hos de
båda nämnda träden en del af dessa toppknoppar ut, detta såväl
hos äldre som rikligast hos yngre individ. På unga ekar utväxa
sålunda ungefär en femtedel af knopparna. Dessa knoppars
som-marhvila räcker hos eken ungefär en månad; ej ens
varmbadbehand-ling förmår upphäfva den, lika litet som det lyckas att genom
näringsbrist undertrycka sommarskottens utväxande.
Emellertid visar äfven den grupp af lignoser, där årsskottets
tillväxt fortgår länge, Johannistrieb-liknande företeelser. Hit höra
lönn och ask, där årsskottet har perioder af lilligt växande, afbrutna
af stillestånd i tillväxten, det senare kännetecknadt af smärre blad
med knoppfjällsliknande bas; hos lönn utbildas t. o. m. stundom en
verklig toppknopp, som strax därpå åter skjuter ut. Härifrån bör
skiljas den tillväxthämning som af yttre orsaker, t. ex. torka, kan
träffa lignosernas årsskott.
3) proleptiska skott (i egentlig bemärkelse), förorsakade af rent yttre
orsaker, såsom ovanligt gynnsamma temperatur- och
näringsbetingelser mot slutet af vegetationsperioden (sålunda slår linden under
varma höstar ut nyskott, som sedan falla offer för nattfrosten),
förlust af bladen genom torka, insektshärjningar o. dyl. (regeneration).
I grupp 1 och 2 beror sommarskottens utbildning på inre, i grupp
3 på yttre orsaker. Grupperna 1 och 2 åstadkomma aldrig
förändring i den normala vedbyggnaden, grupp 3 alltid; till dessa hör
utbildningen af falska årsringar.
Hos vissa ekformer är sommarskottbildningen förenad med
heterophylli. Quercus pedunculata-\arieteterna »Fürst Schwarzenberg»
och maculata ha alla vårskottens blad mörkgröna, alla
sommarskottens hvitfläckiga. Q. sessili/lora var. taciniata har vårskott med smala,
oregelbundet flikade blad, sommarskott med normala sessi7(/7ora-blad.
I litteraturförteckningen till arbetet saknar man G. Malmes
afhandling om förgrenade årsskott Arkiv för Botanik Bd 3, N:o 15,
1904).
Schramm, B., Über die anatomischen Jugendformen der Blätter
einheimischer Holzpflanzen. Flora Bd 104 (1912). 75 p., 3 tafl.
De i sol utvuxna primärbladen hos bokens groddplantor
öfverensstämma i sin anatomiska byggnad med skuggbladen hos de fullvuxna
träden. Ju äldre plantan blir, dess mer närma sig ungträdens solblad i sin
byggnad de »normala» solbladen, hvilkas första uppträdande är.
bundet vid en bestämd ålder (omkring 20-årsåldern). Skuggbladen hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
