Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 5 (i
3) En jämförelse mellan några alfvarväxter och en del med dem
besläktade mera fuktighetsälskande arler visade, all de senare hade
lägre osmotiskt tryck. Se tabell 4.
4) Hos de arler, som förekomma både på alfvaret och på
fuktigare lokaler, hade i en del fall individ på alfvaret högre tryck än
de, som växte på gynnsammare platser, men i allmänhet var denna
olikhet obetydlig eller ingen. Se tabell ö.
#
Det har under de senaste åren skrifvits mycket om växternas
osmotiska tryck och förfäktats olika åsikter om den betydelse del
har i växternas lif. Författarne torde dock vara eniga om dess stora
vikt vid rötternas vattenupptagande. Det torde vara klart, att
den växt, hvars celler ha ett större osmotiskt tryck, äfven har till
sitt förfogande en större vattenuppsugande kraft. En sådan växt
som Helianthemum oelandicum med ett osmotiskt tryck af öfver 55
atmosfärer är naturligtvis väl utrustad att lefva i den torra
alfvar-jorden. »Denn es ist klar, dass die Pflanze umso besser Wasser
aufnehmen kann, je höher ihre eigene osmotische Energie ist, die
in dem einen Falle gegen die Adhäsion des Wassers an den
Bodenpartikeln, in dem anderen gegen den osmotischen Druck der
Nährlösung zu arbeiten hat.» (Pringsheim 31 s. 142)1).
Om det osmotiska tryckets betydelse för
transpirationsströmmen ha däremot åsikterna länge varit ocli äro fortfarande ganska
delade. Dixon (3 m. 11.) och andra hålla före, att de lefvande cellerna
ej inverka vid vattnets uppförande i växten. Andra åter tillmäta
det osmotiska trycket stor betydelse därvid.
Hannig (19) har nyligen experimentellt framdragit nya bevis för
denna senare åsikt. Han har nämligen visat, att det osmotiska
trycket är högre i bladen än i rötterna, en sak som sedan vunnit
bekräftelse genom von Fabers undersökningar (10). Äfven andra
författare ha antydt, att de funnit samma förhållande. Så skrifver
t. ex. Pringsheim (31 s. 144): »Ich konnte niemals in den aussau-
’) Af största vikt blir förmågan till ett energiskt vattenuppsugande hos de
växter, som växa i en fysiologiskt torr omgifning, i främsta rummet dem, som växa
på torr mark. Men äfven saltvattensväxter ha svårt att ur det salthaltiga mediet
erhålla sitt vatten, och man borde äfven hos dem vänta ett högt osmotiskt tryck.
Så ha också en del forskare funnit vara fallet (t. ex. Drabble & Drabble), senast
von Faber, som undersökt mangrovevegetationen på Java och erhållit värden upp
till 72 atmosfärer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
