- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 7. 1913 /
358

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358

insufficient lo penelrate the earth and reach the roots. The leaves,
however, are vvetted, and in those plants which have a relatively
high eoncentration of the cell sap the water will be rapidly
absor-bed. It is conceivable that in this way a high osmotic strength
of sap may prove lo be a valuable physiological character in
con-neclion with water-absorption.»

Detta torde äfven ha sin tillämpning på alfvarväxterna. Det
skulle vara af betydelse icke blott för upptagande af det regnvatten,
som faller på bladen, utan äfven och kanske mera för uppsugande
af den dagg, som åtminstone vissa tider tycks bildas ganska rikligt
(Hemmendorff 21, sid. 30). Detta med förutsättning att bladen
verkligen kunna uppsuga vatten i någon afsevärdare grad, en sak,
om hvilken meningarna ännu tycks vara delade (t. ex. Halket 15,
Marloth 27, Schönland 35).

Ur flera synpunkter är det alltså fördelaktigt för alfvarväxterna
att ha ett högt osmotiskt tryck. Att en mängd växter med
medel-högt eller lågt tryck dock kunna reda sig godt på alfvaret beror på
flera omständigheter. Alfvaret är ju icke något fullkomligt torrt
område, och det finns här och hvar platser med djupare jord, där
fuktigheten kan bevaras. Särskildt på våren är alfvaret mycket
fuktigt. En stor del af alfvarväxterna ha också sin vegetationstid
förlagd till våren och hinna betrygga sin arts existens, innan den
torrare tiden kommer. -— De åter, som lefva öfver hela sommaren
ha i allmänhet, som vi i det föregående sett, relativt högt osmotiskt
tryck eller andra tillpassningar, som möjliggör denna längre
vegetationsperiod.

Det är egendomligt, alt alfvarväxterna icke tyckas ha så stor
förmåga att reglera det osmotiska tryckets storlek, som kanske vore
att vänta. Det är ju ett sedan gammalt kändt förhållande att en
mängd växter äga denna förmåga (Janse 24, Oltmanns 29, Richter
32, Stange 36, Mayenburg 28, von Faber 10). Fitting (11) har
visat, hur ökenväxterna hade denna egenskap i mycket hög grad,
hvarigenom möjliggjordes, att samma art kunde trifvas på platser,
som med afseende på fuktigheten förhöllo sig mycket olika. Mina
i tabell 5 meddelade observationer få naturligtvis ej heller tydas så,
att denna regleringsförmåga saknas hos alfvarväxterna. Snarare
torde den ringa variationen bero på att denna förmåga ej i så hög
grad behöfver anlitas, då ju, som nyss nämnts, alfvaret visst icke
är något absolut torrt område. Det är heller icke uteslutet, att man
genom omsorgsfullare urval af särskildt torra ställen på alfvaret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:01:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/7/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free