Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modet 1924 - Film och bio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsökt vackra och väl arbetade smycken och andra accessoarer av halvädla och oädla
material, främst galalit, voro i livligt bruk hela året. Korta coUierer av stora silverkulor
voro förhöstens stora mod i Paris. Smyckena komponerades gärna garnityrvis, med collier,
armband, örhängen, spännen, broscher, hattprydnader etc. i enhetlig stil. Pärl- och
juvelimitationer kommo i utlandet mer och mer i bruk.
Bruket med kortklippt hår vann utomlands ofantlig spridning och tilltog även i Sverige.
Olika frisyrer förekommo: det raka »polkahåret», det uppburrade håret (eng.: hohhed hair)
samt det slätt ondulerade (eng.: shingled hair).
(Toaletterna fotograferade hos Militär Ekepierings Aktieb., Stockholm. Hattmodell
från Edman & Anderson, Stockholm.)
Herrmodet.
Gentlemannen av 1924 år skilde sig till sitt yttre föga från samme herre av närmast
föregående år. Det mest betecknande draget i 1924 års herrmoder var förenkling samt en
kring bålen kraftigt framhävd figur.
De extrema detaljer, som kavajkostymen fick redan 1923, nämligen de veckade byxorna
och biedermeiervästen, slogo 1924 igenom och tycktes bli så populära, att de antagligen åter
snart försvinna från det finare beställningsskrädderiet. Byxorna hade i allmänhet endast ett
veck, som fortsatte och markerade press vecket. Kavajen förekom både dubbel- och
enkel-radig. I det förra fallet var västen gärna enkelradig och i det senare dubbelradig. Typiska
för kavajens form voro de breda axlarna och ett högvälvt bröst. För övrigt följde kavajen
kroppens linjer, och utan att smita till för mycket kring midjan satt den ganska hårt kring
höfterna. Den hade tre knappar, av vilka den översta ej knäpptes. Byxorna kunde sys
med eller utan uppslag, i förra fallet användes de huvudsakligen för kostymer brukade till
förmiddagsplagg. De hade för övrigt inga överdrifter i sina mått. De stora mönstren och
de grella färgerna fingo lämna plats för mer diskreta kombinationer, och modefärgen, som
under sommaren var brunt, övergick så småningom under året i allt mörkare toner.
Jaquetten började åter träda fram ur sin undanskymda plats i garderoben och tog med
framgång upp tävlan med den svarta kavajen. Den uppträdde gärna kantad och hade rätt
långa skört samt breda slag. Byxorna till densamma voro helst bredrandiga men diskreta i
färg.
I likhet med jaquetten voro både frack och smoking synnerligen enkla i snitt och fagon.
Inga uppseendeväckande detaljer vare sig i knappar eller slag utan värdighet och nobless.
Slagen voro gärna av slätt siden, och fracken var icke knäppt. Till densamma bars vit väst,
ofta dubbelradig och med rak linje; var den enradig, hade den mycket små snibbar.
Smokingen knäpptes med en dubbelknapp.
Bland ytterplaggen bibehöll ulstern sin dominerande position. Den var dubbelradig
med rätt stora avstånd mellan knapparna. I ryggen var den helskuren eller hade sprund,
och den var försedd med slejf. Inga pressade veck utan naturliga dylika och ingen
överdriven vidd.
Även om den mjuka filthatten bibehölls i ganska stor utsträckning, var huvudbonaden
på modet den hårda svarta hatten men måttliga brätten. Halsduken hade diskreta och
mörka mönster samt var ofta av stickat stoff. Slipsarne voro små och smala. Tunna
yllestrumpor voro på modet, och man såg dem mest i melerade men lugna mönster. Näsdukarne
voro fortfarande vita, åtminstone i Sverige. Det franska modet, som påbjöd kulörta
dylika, hade icke slagit igenom här. De kulörta kragarne ha sett sin bästa tid, liksom de
mjuka vita. Bars kulört skjorta till kavajen, hade den mycket smala ränder och i försiktiga
färger. Även skodonen gingo under året mot förenkling: de granna tåhättorna och annan
onödig utstyrsel voro borta, likaså alla ytterhgheter ifråga om spetsiga former och dylikt.
Film och bio 1^24.
En föreställning om den under 1924 på Sveriges biografer förevisade filmmängden
erhåller man genom en av Statens biografbyrå i början av december verkställd
översikt av den filmkvantitet, som under årets lopp passerat byrån. Siffrorna kunna dock
endast bliva approximativa; de uttrycka film tillförseln i meter.
— 154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
