Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna - Augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seipel.
Ramek. Hainisch.
Ignaz Seipel, teol. dr, född 1876 i Wien, präst, universitetsprofessor,
riksdagsman, Österrikes förbundskansler från maj 1922 till november
1924; vigdes till präst 1899, blev professor i teologi först i Salzburg, sedan
i Wien 1917, följande år socialminister i kabinettet Lammasch, efter
revolutionen ledamot av nationalförsamlingen, sedermera av
national-rådet; produktiv teologisk cch politisk författare. S. var under lång tid
en av katolska partiets ledare; störtades i samband med den stora
järnvägsstrejken och efterträddes av Ramek.
Rudolf Ramek, född 1881 i Teschen, deltog i kriget från 1914 till
1918, ledamot av styrelsen för kristligt-sociala partiet, 1919 medlem av
nationalförsamlingen, 1920 av nationalrådet; framträdde egentligen först
för europeisk publik i samband med kabinettskrisen och järnvägsstrejken
i november 1924, då han efterträdde partikollegan Ignaz Seipel.
Michael Hainisch, född 1858, Österrikes förbundspresident, vald för
första gången den 9 december 1920; akademiskt bildad godsägare med
starka politiska intressen alltifrån ungdomen, anslöt sig tidigt till den
rörelse, som i Österrike ville införa den engelska »fabianismen»; H.
återvaldes i december 1924 till förbundspresident. Hans styrka som sådan
har varit, att han förstått att hålla sig utanför partipolitiken och som
sitt program uppställt »fullständig objektivitet». Han valdes med iio
röster av 200 avgivna, medan 90 huvudsakligen socialdemokratiska
röster voro blanka.
Augusti.
11. Under sammanträde med
skadeståndskommissionen förbinda sig Marx och
Strese-mann att utföra de tre konferensutskottens
beslut, medan kommissionen i sin tur lovar
underlätta 800 miljoner-lånets upptagande.
Herriot sänker fristen för Ruhrs
utrymmande till 10 månader.
12. Efter Herriots Parisbesök träder frågan
om en tysk-fransk handelstraktat i
förgrunden. Ruhr förvandlas till bytesobjekt
i förhandlingar härom.
Det andra världsscoutslägret öppnas i
Ermelunden utanför Köpenhamn. 7,000
scouter representerande 30 nationer
deltaga.
Augusti.
12. En bataljon egyptiska soldater vid Ätbara
på Sudanbanan angripa en engelsk
kaval-leripatrull med stenkastning. Kadetter i
Khartum gripa till vapen vid angrepp från
pöbel och avväpnas av ett brittiskt kompani.
F. ambassadören Davis antager anbudet att
bli demokraternas presidentkandidat.
13. Ny kris uppstår i London i Ruhr frågan.
Herriot fasthåller vid ettårsfristen, medan
tyskarna vilja ha fransmännen att
avmarschera i januari 1925 samtidigt med att
engelsmännen skulle lämna Köln. Loucheur
kräver bestämda tyska löften i traktat
frågan.
— 237 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
