Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Strömstedt. N. Cederblad. A. Dahlander.
samlingen i Paris 1887, kyrkoherde i Skövde pastorat 1893, kontraktsprost i Billings kontrakt
1896—1923. Inspektor vid Skövde läroverk 1895—1922. Död 9 jan.
Uno von Proschwitz, f. 1890. Student 1908, examen vid Tekniska högskolan 1914.
Direktörsassistent vid Stora Kopparbergs bergslag 1916, assistent hos chefen för
arbetslöshetskommissionens tekniska avdelning 1921 och från 1924, chef för Södra Sveriges statsarbetens tekniska
avdelning 1922—1924. Död 13 jan.
Adolf Strömstedt, f. 1860. Student 1881, med. kand. 1891, med. lic. 1899. Läkare vid
centralfängelset vid Härianda 1907, biträdande läkare vid sinnessjukavdelningen på Gibraltar,
överläkare där 1924—1926. Verksam inom nykterhetsrörelsen. »Med sin storstilade personlighet
stod han högt över vanliga människors små synpunkter» (prof. Alfred Petrén i Sv. D.). Död 15 jan.
Nils Cederblad, f. 1892. Student 1912, fil. kand. 1915, fil. lic. 1922. Aktuarie i Socialstyrelsen
1918, förste aktuarie 1919. »En statistiker med sällsynt förmåga att med kritisk skärpa förena
sann vetenskaplig vidsyn» (Sv. D.). Död 19 jan.
Axel Dahlander, f. 1836. Farm. kand. 1854, apotekareexamen 1857. Innehade apoteket i Säter
1860—1869, apoteket i Lindesberg 1869—1874, apoteket Kronan i Stockholm från 1874 och
erhöll 1879 privilegiet på apoteket i Uddevalla. Var den förste i Säter som tog upp frågan om
Säterdalens vård och underhåll. Vid sin död Sveriges äldste apoteksinnehavare. Död 21 jan.
Bertha Nordenson, f. 1857. Änka efter med. dr E. W. Nordenson. Verksam på det sociala
området, ledamot av Fredrika Bremerförbundets styrelse och av förbundets kommitté för
lagfrågor, som uppsatte den första petitionen till regeringen om kvinnans politiska rösträtt,
ordförande i Svenska kvinnors nationalförbund, ledamot av Svenska Röda korsets direktion,
ordförande i Föreningen för sjukvård i fattiga hem. Död 24 jan.
Wilhelm Aschan, f. 1854. Underlöjtnant vid Smålands husarregemente 1875, löjtnant 1886,
ryttmästare 1893, major 1901, överstelöjtnant 1903 och vid Skånska husarregementet 1904, överste
och chef för Norrlands dragonregemente 1904—1914. Ledamot av Krigsvetenskapsakademien
1906. Hans insatser inom kavalleriet voro av allra största betydelse för vapnets utveckling. Hans
regemente stod också på sin tid på höjdpunkten av fältmässig duglighet. Död 30 jan.
John Trägårdh, f. 1850. Ingick 1875 som delägare i den av fadern grundade firman i Göteborg,
vilken under hans ledning fördes fram till en bemärkt ställning inom järn- och maskinbranschen.
Överlämnade firman 1922. Död 3 febr.
Knut Sundblad, f. 1853. Anställd vid Siljansfors bruk 1873, vid Lindenäs bruk 1874,
genomgick Falu bergsskola 1877—1878, sedan verksam vid Stora Kopparbergs bergslag, direktör för
Skutskärs a.-b. 1890 och för Vivstavarvs a.-b. 1907—1918. Den utveckling sistnämnda bolag
fick var en frukt av S :s kapacitet som industriorganisatör. Han åtnjöt även synnerligen stort
anseende inom storindustriella kretsar. Död 4 febr.
— 300 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
