Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1929 års kyrkomöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i^ip års kyrkomöte.
Den 5 oktober 1929 sammanträdde kyrkomötet på särskild av k. m :t utfärdad kallelse,
närmast med anledning av att ett par av riksdagen fattade beslut om vissa
prästerliga lönefrågor krävde mötets sanktion. Sitt egentliga innehåll fick mötet
emellertid av helt andra orsaker. Motionsvis framfördes nämligen en del synnerligen vittgående
och intressanta förslag, som tilldrogo sig vida större uppmärksamhet än de från k. m :t
överlämnade skrivelserna. Mötets huvudärende blev den s. k. biskopsmotionen, och därtill
kommo i andra hand sådana ärenden som frågan om katekesundervisningen, vissa
reformer i kyrkohandboken samt motionen om ändring av gällande edsformulär.
Biskopsmotionen, som väcktes på mötets första arbetsdag och fick nummer 1, var
undertecknad av samtliga biskopar inklusive pastor primarius, med undantag dock för
ärkebiskopen, som på grund av sin ställning som kyrkomötets självskrivne ordförande icke
ansåg sig böra underteckna något förslag till mötet. Formellt gick den ut på en begäran
till k. m:t, att frågan om fritt utträde ur kyrkan skulle upptagas till utredning jämte
dit-hörande organisatoriska frågor. I realiteten syftade den vida längre. Undertecknarna ville
slå fast principen- om den svenska kyrkans självständighet åt alla håll. Kyrkan skulle,
som vederbörande utskott betonade i sitt tillstyrkande utlåtande, vara en »utpräglad
evangelisk folkkyrka». Den behövde ökad rörelsefrihet, så att den varken förvandlades »till
en i religiöst avseende tämligen obestämd statsfunktion, ej heller till en förening med
tämligen trånga och snäva gränser». Utskottets hemställan bifölls efter en tämligen lång
debatt, under vilken de bärande tankarna i motionen utvecklades från olika håll men
samtidigt även några kritiska röster läto höra sig.
En liknande strävan att hävda kyrkans självständiga ställning kom till synes vid
behandlingen av en del detalj förslag. Sålunda beslöts med anledning av en enskild motion en
skrivelse till k. m :t med begäran, att k. m :t måtte »tillse att inga åtgärder måtte vidtagas,
som kunde vara ägnade att försvaga den kyrkliga församlingens hittillsvarande
självständighet eller försvåra strävandena att göra henne allt mera skickad att lösa de henne
påvilande uppgifterna särskilt i fråga om det inre församlingsarbetet». Denna framställning
hade närmast föranletts av förberedelserna till lagstiftning om kyrkostyrelse, bl. a. genom
kyrkofullmäktige. Liknande avsikter gjorde sig gällande även vid behandlingen av en motion
om konfirmandundervisningens omläggning; motionen avslogs, bl. a. därför att man icke
önskade öppna väg för ett måhända övermäktigt statsinflytande i denna sak. Som uttryck
för samma strävan kan man måhända även räkna det avslagna förslaget om inrättande av
en kyrklig överdomstol.
Den andra stora frågan under mötet gällde katekesundervisningen. Motion hade väckts
från västkusthåll i syfte att Luthers lilla katekes åter måtte införas som lärobok i folkskolan
med föreskrift, att densamma under skoltiden skulle inläras. Utskottet begränsade sig till
det yrkandet, att »sådana delar av Luthers lilla katekes, som ur saklig och pedagogisk
synpunkt lämpade sig för folkskolans olika klasser, finge inläras på samma sätt som minnesord
ur bibel och psalmbok» samt att Luthers lilla katekes »kunde komma till friare användning
vid den sammanfattande undervisningen i den kristna tros- och livsåskådningen». Efter en
lång debatt bifölls detta yrkande av mötet, som sålunda avslog motionen om obligatoriskt
inlärande av katekesen.
En ny katekesöversättning godkändes av mötet, i huvudsak i anslutning till k. m:ts förslag
men med några få ändringar.
I kyrkohandboken godkändes flera nyheter. Sålunda godkändes nya alternativ till den
allmänna kyrkobönen samt till litanian. Nya alternativ till dopritualen samt ett förslag om
enskild skrift och avlösning överlämnades till omprövning vid handboksrevisionen. Vidare
beslöts hemställan till k. m :t om skriftermåls förenande med högmässa på annat sätt än
kyrkohandboken nu medger. Detta beslut föranleddes närmast av den praxis, som särskilt i
Stockholm arbetat sig fram vid sidan av gällande bestämmelser. Beslut fattades vidare om
att endast lysning för första gången skulle behöva uppläsas omedelbart efter predikan;
lysning andra och tredje gången skulle uppläsas i samband med kungörelserna.
Mötet avslog ett förslag om att spm alternativ till trosbekännelsen få använda en psalm,
huvudsakligen ps. 17 men eventuellt även ps. 522. Ävenledes avslogs hr Linderholms
förslag om alternativ till kyrkans gudstjänst och heliga handlingar. Beslutet föregicks av en
— 77 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
