Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur den svenska skolans värld 1929. Av generaldirektör B. J:son Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande, delgavs vederbörande skolor och publicerades i sammandrag i Svensk
hantverkstidning n :r 16/1929.
Förenämnda kurs och utställning fick en särskild prägel, därigenom att vid
början av år 1929 tio år förflutit, sedan riksdagens år 1918 fattade beslut om
praktiska ungdomsskolor trädde i kraft.
Bland nyheter på yrkesundervisningens område förtjänar den gjuteritekniska
kursen i Södertälje ett särskilt omnämnande. Denna är det första genomförda
försöket att skapa en ordnad utbildning inom gjuterifacket. Sedan mer än 20
år tillbaka ha — dock utan resultat — förslag varit uppe att åstadkomma en
gjutmästarskola. Förenämnda kurs var avsedd för väl kvalificerade gjutare, som
ägde förutsättningar att bliva gjutmästare eller förmän inom yrket. En liknande
kurs planeras för år 1930, och avsikten är att liknande kurser skola återkomma
längre fram. I detta sammanhang må även omnämnas, att Sveriges
tegelmästar-förenings tegelmästarskola i Svedala, som varit i verksamhet allt sedan början av
år 1905, den 18 november 1929 firade 25-årsminnet av sin tillblivelse.
Till de mera dystra företeelserna inom yrkesundervisningens område hör
riksdagens beslut, att Yrkespedagogiska centralanstalten skulle indragas och dess
verksamhet i stället övertagas av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning. Inom
yrkesskolkretsar anser man, att den förenämnda anstaltens verksamhet varit
synnerligen gagnelig både i fråga om den ständigt behövliga lärarutbildningen och
vad angår åstadkommandet av undervisningsmedel m. m. Ursprungligen hade
varit avsett, att för denna verksamhet skulle upprättas en vida större apparat,
en »statens normalskola för yrkesundervisning». Då i dess ställe den betydligt
billigare Yrkespedagogiska centralanstalten blev upprättad, betraktades denna
närmast som en anordning, som borde vidare utvecklas och ej, såsom nu skett,
läggas ner. Det torde näppeligen få anses möjligt, att skolöverstyrelsens
yrkesskolavdelning skall kunna bedriva den ifrågavarande verksamheten i önskvärd
omfattning utan att åsidosätta sina så viktiga och krävande åligganden att jämte
alla löpande uppgifter verka för den hithörande skolorganisationens utbyggande
och ändamålsenhga anpassning efter yrkeslivets ofantligt varierande och
växlande behov.
Studieunderstöd åt medellösa lärjungar vid teoretiska oeh praktiska
ungdomsskolor.
I samband med sitt beslut om en förändrad läroverksorganisation anhöll
1927 års riksdag om utredning och förslag angående möjligheten att bereda
ekonomisk hjälp under studietiden åt fattiga, begåvade lärjungar vid statens
läroverk och med dessa jämförliga läroanstalter. I anledning härav verkställde
1927 års skolsakkunniga den begärda utredningen och uttalade i ett den 31
januari 1929 avgivet betänkande bland annat, att de sakkunniga fattat riksdagens
avsikt vara, att de ifrågasatta understöden skulle utan åtskillnad avse våra under
offenlig kontroll stående högre ungdomsskolor: de allmänna läroverken och med
dem jämförliga kommunala, och enskilda läroanstalter ävensom de tekniska
läroverken och med dem jämförliga komm.unala och enskilda anstalter för praktisk
utbildning. Vad anginge frågan, i vilken utsträckning även kvinnliga lärjungar
— 92 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
