- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) /
246

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1929 - Oscar Björck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oscar Björck.

N’ätten till den 5 december avled i Stockholm
professor Oscar Björck efter långvarig
sjukdom. Han hade vid sin död nått en
ålder av nära 70 år.

Sista tiden, innan krafterna brutits, ägnade
han med glädje och iver åt förberedelserna till
en retrospektiv utställning av sina arbeten,
frukterna av den verksamhet, som gjort honom till
en av de mest framskjutna representanterna för
svensk konst i våra dagar.

Oscar Björck var född i Stockholm 1860. Vid
17 års ålder blev han vid Konstakademien elev
av Perséus. Från denna tid förskriver sig bl. a.
hans kända tavla »Den förlorade sonens
återkomst», belönad med kungliga medaljen. År 1882
anträdde han en studiefärd, som sträckte sig till
Paris, Miinchen och Italien samt avbröts först
då han 1889 kallades till lärare vid
Konstakademien. Av denna blev han samma år ledamot samt
var professor vid akademien 1898—1925 och dess
vice preses från 1918. För konstavdelningarna
vid Stockholmsutställningen 1897 och Baltiska
utställningen i Malmö 1914 var han
kommissarie, och likaså vid en rad svenska utställningar
i främmande länder.

Bland Oscar Björcks tidigare arbeten märkes folklivsmålningen »Nödskott» (Skagen, 1883),
som beredde hans första stora framgång och vilken nu finnes i Köpenhamns Kunstmuseum.
Från Italien hämtade han motiven till »Romersk smedja», »Susanna» (i Göteborgs museum),
»Ett salutorg i Venedig» m. fl. Snart ägnade han sig emellertid huvudsakligen åt
porträttmålningen, inom vilken han skulle göra sin kvantitativt största insats. En mängd av hans
alster på detta område, särskilt de, som avbilda olika medlemmar av konungahuset, ha blivit
vida bekanta. Till hans yppersta porträttmålningar höra — utom åtskilliga sådana av
konstnärens maka — den monumentala bilden av Verner von Heidenstam på verandan till
diktarens bostad i Djursholm (1900) sa<mt prins Eugen vid staf¥liet (Nationalmuseum, 1895).
Tillhopa är det över 400 porträtt som under årens lopp flutit ur mästarens pensel. Stort
uppseende väckte på sin tid också hans dekorationer i Operakällarens matsal. Andra
dekorativa verk ha fått plats i Högre realläroverket i Stockholm och i Dramatiska teatern. Oscar
Björck var dessutom en föregångsman såsom samlare av japanska träsnitt och tidig
kinesisk keramik.

Om den bortgångne yttrade dr K. A. Asplund i sin nekrolog i Svenska Dagbladet:

»En yngre generation minns Oscar Björck egentligen som den representative akademiprofessorn
under en tid då nya paroller ständigt blåst som fanfarer mot de murar inom vilka han sedan
1898 verkat som lärare och bärare av akademisk tradition. Det har funnits mycken bitterhet
mellan äldre och yngre under denna tid. Men det var glädjande och märkligt att se hur Björck
under denna tid alltmera, samtidigt som han var den akademiska berömdheten och den uppburne
societetsmålaren, vann de ungas sympatier då det gällde att organisera något så ömtåligt som
gemensamma utställningar. Det fanns hos honom ett ynglingalynne, en vilja att skapa och vara
nyttig, som icke bröts förrän av det siista Hehugget. Människan Oscar Björck sörjes nu i alla läger.»

Även andra konstkännare och konstnärer framburo ’i samma tidning varma minnesord,
bland vilka följande äro ett urval.

Professor Gustaf Cederström: »För mig, som i så många år samarbetat i akademien med
honom som kamrat eller chef, är det en kär plikt att uttala, huru oersättlig han är och huru han
där vann allas hjärtan, kamraters, lärares och elevers. — — Han var nog lycklig att få dö på
en stor seger, ty som sådan måste betraktas hans glänsande uppträdande på årets svenska
utställning i Paris.»

Carl Laurin: »Oscar Björcks på en gång fasta och förbindliga sätt, hans förmåga att vara

— 246 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:46:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1929/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free