Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1929 - Gustaf Weman - Jonas Wærn - Olof Gylling - Ernst Henning - Valter Lindberger - Gustaf Sellergren - Ruben Mattson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Gvlln-
Ernst Henning.
Valter Lindherger.
Gustaf Weman, f. 1855. Utbildades till skeppsbyggnadsingenjör, verksam som sådan ett par
år, övertog 1880 förvaltningen av egendomen Aranäs, blev ensam ägare av densamma 1917,
bedrev en synnerligen betydelsefull och bemärkt nötboskapsavel med svensk ayrshireras. Tillhörde
Sv. ayrs’hireföreningens styrelse sedan 1907, dess förvaltningsutskott sedan 1921, vice ordförande
1923, innehade många uppdrag • inom Jönköpings läns hushållningssällskap. Död 19 jan.
Jofias W(£rn, f. 1849. Student 1869, med. kand. 1874, med. lic. 1878, med. dr 1885. Underläkare
vid Serafimerlasarettet 1878, vid Allmänna barnsjukhuset 1880, e. o. professor i pediatrik vid
Karolinska institutet 1885, professor 1909—1914, läkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
1885, överläkare 1892—1913. Ordförande i Sv. läkarsällskapet 1899—1900, i Allm. svenska
läkareföreningen 1908—1912. W. intog en framskjuten och högt aktad ställning inom Sveriges
läkarekår. Till hans förtjänstfulla verksamhet som lärare, kliniker och vetenskapsman slöt sig
ett flera decennier omfattande resultatrikt och välsignelsebringande arbete i barnavårdens tjänst.
Död 24 jan.
Olof Gylling, f. 1870. Farm. kand. 1890, konservator vid Malmö mUseum, förste intendent och
chef för den naturhistoriska avdelningen 1917, hans verksamhet där banbrytande. Skapade flera
bioramer, de främsta på Göteborgs naturhistoriska museum. Särskilt på ornitologiens område en
välbevandrad man, vars vetande och erfarenhet voro ägnade att inge aktning. Död 25 jan.
Ernst Henning, f. 1857. Student 1876, fil. kand. 1881, fil. lic. 1886, fil. dr 1889. Assistent vid
Experimentalfältet 1890, lärare vid dess trädgårdsskola 1891, lektor vid Ultuna lantbruksinstitut
1898, professor vid Centralanstalten för jordbruksförsök och föreståndare för avdelningen för
lantbruksbotanik 1914—1923. H. var en av de främsta kännarna av våra gagn- och kulturväxters
sjukdomar och av medlen för deras bekämpande. Han utgav ett stort antal avhandlingar och
uppsatser med växtpatologiskt innehåll och i såväl speciellt vetenskaplig som populär av fattning.
Ledamot av Lantbruksakademien 1905. Död 4 febr.
Valter Lindherger, i. 1859. Student 1877, med. kand. 1884, med. lic. 1887, med. dr 1893. T. f.
laborator vid Uppsala universitet 1886, amanuens i medicinalstyrelsen 1895, rättskemist 1901,
professors namn s. å., föreståndare för statsmedicinska anstaltens rättskemiska avdelning 1908—1925.
Utgav ett flertal avhandlingar och uppsatser med medicinskt-fysiologiskt innehåll. Död 6 febr.
Gustaf Seller gr en ^ f. 1855. Student 1874, examen vid Tekniska högskolan 1878. Konstruktör
vid mekaniska verkstäder i England 1878—1884, assistent vid Tekniska högskolan 1886—1891,
överlärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1888—^1909, t. f. professor i mekanisk teknologi vid
Tekniska högskolan 1891, ordinarie 1899—1920, åter t. f. professor till 1923. Vid sidan av
professorstjänsten togos S :s insikter och stora arbetsförmåga i anspråk för en mångfald tekniska
och industriella verk och uppdrag, 1895—1914 var han ledamot av Svenska slöjdföreningens
styrelse, ett par år ordförande i dess första utskott. Ledamot av Lantbruksakademien 1899. Död
10 febr.
Ruben Mattson, f. 1879. Student 1898, fil. kand. 1900, fil. lic. 1904, fil. dr 1905. Docent i
"’ — 250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
