Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottning Victorias död och begravning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Sverige mottog man budskapet om drottningens död med djup gripenhet. En
timme efter dödsfallet var detta känt i Stockholm, och teatrarna inställde genast
sina föreställningar. Tidningarna utkommo följande morgon i stor sorgutstyrsel,
alla flaggor syntes på halv stång, och affärerna skyltade överallt i svart. Även
i gatutrafiken var det svarta inslaget påfallande stort. I många skolor
anordnades minnesstunder, och klockringning påbjöds i alla rikets kyrkor. Vid de
utländska hoven anlades sorg, och statschefer och regeringar världen runt
framförde sitt beklagande.
De officiella sorgehögtiderna begynte denna dag, lördagen den 5 april, med en
sorgegudstjänst i Storkyrkan kl. 4 e. m., bevistad av samtliga hemmavarande
kungliga personer. Pastor primarius dr Widner talade. Talmännen i riksdagen
uttryckte vid början av kamrarnas plena sitt deltagande med konungen och det
kungliga huset. Föreställningarna på de kungliga teatrarna inhiberades tills
vidare. Radiotjänsts program utformades till en kort minneshögtid över
drottningen med tal av dr Karl Hildebrand. Ute i landet, i de svenska kolonierna
i utlandet samt i grannländerna hyllades också drottningens minne; ärkebiskop
Söderblom, som för ögonblicket befann sig i Berlin, höll ett minnestal i svenska
kyrkan därstädes. Den 10 april ägde vidare sorgegudstjänster rum i Tyska
kyrkan, katolska församlingens S :t Eugeniakyrka och i Sophiahemmets kapell.
Efter en sorgegudstjänst i tyska kyrkan i Rom den 9 april, vid vilken närvoro
konung Gustaf, prins Wilhelm, prinsessan Ingrid, konung Victor Emanuel,
drottning Elena och flera italienska och andra kungliga personer och varvid
minnestalet över den hädangångna hölls av svenske legationspastorn i Paris B.
Bjur-ström, fördes drottningens stoft på den praktfulla kungliga italienska likvagnen
till järnvägsstationen för att anträda färden hem till Sverige. Natten mellan den
10 och II april fördes kistan i Swinemiinde från järnvägståget ombord på
pansarfartyget »Drottning Victoria» och nedsattes på en katafalk på däck.
Konung Gustaf och prins Wilhelm medföljde hela tiden, prinsessan Ingrid hade
i förväg rest hem till Sverige. Den väldiga blomsterskörden från Italien nedlade»
också på däcket.
Begravningsdagen den 12 april gynnades av vackraste vårväder, liksom
väderleken varit den bästa under hela färden utmed svenska kusten. Överallt följdes
»Drottning Victoria» av befolkningens vördnadsfulla uppmärksamhet.
Pansarfartyget åtföljdes av pansarfartyget »Gustaf V» och jagarna »Nordenskjöld» och
»Ehrensköld» och möttes vid Stora Höggarn av jagarna »Hugin» och »Munin».
På den sistnämnda befann sig kronprins Gustaf Adolf, som vid ovannämnda
plats gick ombord på »Drottning Victoria».
Strax efter kl. i ankrade »Drottning Victoria» utanför Skeppsholmen, och på
en särskilt byggd pontonbro fördes drottningens kista ombord på kungsslupen
»Vasaorden», sedan först regeringens medlemmar gått ombord och framfört sitt
deltagande till konungen. Vid östra brobänken på Skeppsholmen väntade en
lysande samling av begravningsgäster, hela det kungliga huset med anförvanter,
danska konungaparet, norske konungen, norske kronprinsen, finländske
presidenten Relander, prins Gustav och prinsessan Thyra av Danmark, prinsarna
Adalbert av Preussen, Philip av Wiirtemberg och Berthold av Baden samt fursten
av Hohenzollern-Sigmaringen. Medan en studentkör sjöng »Sverige» av Sten-
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
