Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristian SetterwaU.
Knut Hamilton.
Joh.-And. Amilon.
Kristian SetterwaU, i. 1857. Student 1878, e. o. amanuens i k. biblioteket 1890, ordinarie
1908, andre bibliotekarie 1910—1925. Mycket verksam som biografisk författare.
Skattmästare i föreningen Verdandis småskriftskommitté, under 25 år ordförande i Frisinnade
landsföreningens arbetsutskott, utgav 1918 Staaffs politiska tal. Död 6 juni.
Knut Hamilton, f. 1855. Student 1874, hovrättsexamen 1881. Vice häradshövding 1883^
landskanslist i Uppsala län 1885, länsnotarie 1887, landssekreterare 1902—1922, t f.
landshövding 1917, i Kronobergs län s. å., i Västmanlands län 1920—21, landshövdings namn
1922. Kamrerare och sekreterare i Uppsala läns landsting 1887—1892, ordförande i länets,
skytteförbund 1907—1917, i Upplands sångarförbund 1908—1912, ordförande i Upplands,
fornminnesförening. Utgav 1887 en samling dikter, har även författat flera ståtliga
festdikter. Död 7 juni.
Johan-Anders Amilon, f. 1885. Utexaminerades från Skogsinstitutet 1908, assistent hos
över jägmästaren i södra distriktet 1912, lektor vid Skogshögskolan sedan 1915, sekreterare
och ombudsman i Svenska häradsallmänningsförbundet sedan 1917. Utgav »Skogsskötselni
och dess förutsättningar», »Sveriges prästskogar» m. fl. arbeten, skrev ett flertal uppsatser
i facktidskrifter. Död genom olyckshändelse 7 juni.
Aron Alexandersson, f. 1841. Student 1860, fil. kand. 1866, fil. dr samma år. Docent i
grekiska i Uppsala 1868, adjunkt 1875, e. o. professor i klassiska språk i Lund 1879,
professor i grekiska 1890—1906, universitetets prorektor 1904—1906. Utgav en mängd
avhandlingar och skrifter inom den vetenskap han företrädde. Hans docentavhandling belönades
med Letterstedtska priset, och detta pris förvärvade han ännu en gång 1921 för
Oedipus-sagans tragedier i svensk tolkning. Död ii juni.
Hugo Fröding, f. 1842. Major i Göta artilleriregemente 1886, militärattaché i Berlin 1885
—1892, överstelöjtnant i armén 1892, avsked 1893. Utgav ett flertal värdefulla och på
omfattande arkivstudier grundade arbeten, av vilka de flesta hänföra sig till hans födelsestads
historia o. s. v., bl. a. »Det forna Göteborg», »Biografiska studier från skilda tider»,
»Berättelser ur Göteborgs äldsta historia», »Göteborgs donatorer». Ledamot av flera lärda och
vittra sällskap, fil. hedersdoktor vid Göteborgs högskola år 1923. Död 13 juni.
Anna Whitlock, f. 1852. Examen vid Högre lärarinneseminariet 1875, studier i Schweiz,.
ItaHen och Frankrike 1876—1878, upprättade 1878 i Stockholm den skola som utvecklades
till Stockholms nya samskola (Whitlockska skolan), förestod densamma till 1918.
Ordförande i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt från dess början till 1913, medlem
av verkställande utskottet i landsföreningen Frisinnade kvinnor till år 1923. Åstadkom de
första skollovskolonierna i Sverige, tog initiativet till sociala undervisningskurser vid högre
flickskolor och igångsatte kvinnliga andelsföreningar. Död 16 juni.
248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
