Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreugerkraschen 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvivlade gärningen tillskrevs Kreugers övermänskliga arbetsbörda samt den
världsdepression, som kullkastat alla hans beräkningar. Jordfästningen, som den
22 mars förrättades i Stockholm, dit den avlidnes stoft förts, blev också en
visserligen enkel men högtidlig och av allmänt deltagande omfattad sorgeakt. Först
senare gjordes de upptäckter, vilka grundligt ändrade uppfattningen av
tragediens natur.
Att de olika företag, som Kreuger behärskat, måste på det kännbaraste
beröras av vad som inträffat, var emellertid från början tydligt. Likaledes voro
allvarliga följder därav att motse för det svenska affärslivet i dess helhet. Av
dessa skäl framlade regeringen redan på kvällen den 12 mars i riksdagen
proposition om bemyndigande för k. m :t att förordna specialmoratorium för enskilda
företag och personer. Tack vare forcerad behandling kunde detta förslag av
riksdagen godkännas vid plena klockan 12.15 natten till den 14 mars. I konselj
omedelbart därefter stadfästes beslutet. Med stöd av detsamma förordnades
samtidigt om moratorium, gällande till månadens utgång, för aktiebolaget
Kreuger & Toll och tre av dess dotterbolag, dödsboet efter ingenjör Ivar Kreuger
samt vidare några enskilda i koncernens ledning. Moratoriet förlängdes senare
undan för undan till sista dagarna i maj, då det avlöstes genom tillämpandet av
en av riksdagen antagen speciell konkurslag.
Styrelsen för Stockholms fondbörs beslöt för sin del den 13 mars att börsen
tills vidare skulle hållas stängd samt riktade till dess medlemmar en vädjan att
icke under tiden utföra fondaffärer. Börsen öppnades åter den 21 mars. För
händelsernas inverkan på valuta- och aktiekurser redogöres i artikeln
»Ekonomisk översikt 1932».
De första åtgärderna för utredning av koncernens ställning vidtogos den 16
mars, då regeringen förordnade f. d. statsrådet Ernst Lyberg samt senare även
generaldirektör Karl Levinson till statens tillsyningsmän i Kreugerkoncernen,
Styrelsen för a.-b. Kreuger & Toll anmodade för sin del sex utomstående,
sakkunniga personer att medverka vid undersökningen av bolagets status. Dessa
utredningsmän, vilkas ordförande först var generaldirektör Torsten Nothin, r
början av maj avlöst av professor Martin Fehr, utgjordes för övrigt av
bankdirektör Ernfrid Browaldh, överdirektör Björn Prytz, advokat Hugo Stenbeck
och bankdirektör Jacob Wallenberg. Utredningsmännen, som anmodade en
internationell revisionsfirma, Price, Waterhouse & C:o, att biträda vid arbetet,
utsände redan den 25 mars en första kommuniké, enligt vilken ställningen vore
svagare än mången trott, i det att kapital och fonder vid en tvångsrealisation,
näppeligen skulle täcka skulderna. Från början ägnade för övrigt
utredningsmännen särskild uppmärksamhet åt de två mest betydande bland de till
Kreugerkoncernen anslutna industriella företagen, nämligen Svenska
tändsticksaktiebo-laget och a.-b. L. M. Ericsson, vilkas likviditet gav anledning till oro. Att söka
genom överenskommelser med fordringsägarna trygga dessa bolags fortsatta
verksamhet fattades såsom en väsentlig uppgift.
Den svenska allmänheten bevarade ett så gott som orubbat lugn inför de
ekonomiska komplikationer, som kunde väntas följa på Kreugers död. Då bankerna
i vanlig ordning öppnades närmaste vardag efter den tragiska händelsen,
förekom praktiskt taget ingen rusning av insättare, oaktat ryktet visste berätta, att
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
