- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tionde årgången (händelserna 1932) /
176

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1932. Av redaktör Ernst Klarin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

över lag — med undantag för Skandinaviska banken, innan den fick statens
stöd — höllo sig utomordentligt likvida, vilket bland annat visade sig i starkt
minskad rediskontering i riksbanken och stora räntelösa tillgodohavanden på
giroräkning i riksbanken. När dessa i medio av november voro som störst,
överstego de 143 mill. kr. Rediskonteringen sjönk naturligtvis i samma mån
som bankernas penningtillgång ökades, så att riksbankens portfölj av svenska
växlar, vilken vid årets början höll sig i 494 mill. kr., var nere i något över 99
mill. kr. den 12 november, och många banker hade icke en växel rediskonterad
i centralbanken. Denna kunde under årets lopp i högst väsentlig grad stärka sin
ställning gentemot utlandet, vilket synes av nedanstående siffror i mill. kr. :

Differens

30/11 1932 30/11 1931 29/11 1930 1932—31 1931—30

Guldkassa ......................... 206,— 205,8 241,5 +0,2 —35,7

Sedelcirkulation ................... 537,1 576,1 587,8 —39— —ii»7

Uti. valutareserv ................. I75,5 25,4 392,3 +150,1 —366,9

(inkl. uti. statspapper)

Helt naturligt verkade depressionen därhän, att bankernas omsättning
nedgick. Både in- och utlåning sjönko, den senare med 128 mill. kr. och den förra
med 58 mill. Rediskonteringen nedgick med icke mindre än 191 mill. vid slutet
av november i jämförelse med samma månad ett år tidigare, och den utländska
valutareserven minskades till nära hälften. Förändringarna i privatbankernas
ställning framgå av följande tablå i mill. kr.:

Inlåning: Differens

30/11 1932 30/11 1931 29/11 1930 1932—31 1931—30

Check- och uppsägningsräkning .. 603 649 675 — 46 — 26

Sparkasseräkning ................ 654 714 734 — 60 — 20

Depositions- och kapitalräkning .. 2.293 2.245 2.251 +48 — 6

Summa 3.550 3.608 3.660 — 58 — 52

Utlåning: Differens

30/11 1932 30/11 1931 29/11 1930 1932—31 1931—30

Reverslån ....................... 2.388 2.621 2.582 —233 + 39

Kreditivräkning ................. 674 798 795 —124 + 3

Inrikes växlar .................. 1.191 962 i.iii +229 —149

Summa 4.253 4-38i 4.488 —128 —107

Rediskontering i riksbanken...... 109 300 36 —191 +264

Uti. valutareserv (inkl. uti. oblig.) 162 302 256 —140 + 46

Den rikliga penningtillgången överallt i världen bragte successivt ned
räntesatserna. Här i Sverige klagades allmänt i början av året över att riksbankens
diskonto var för högt, och från den 19 februari vidtogs också en första
sänkning med % till %. Nästa etapp följde redan den 3 mars till 5 %, från
17 maj gällde ett diskonto av 4^ %, från 3 juni 4 och från i sept. 3^ %,
vilken räntesats höll sig året ut. Glädjande nog lyckades riksbanksledningen så
småningom få till stånd ett visst samarbete mellan postsparbank, affärsbanker och
större sparbanker i fråga om inlåningsräntan, varvid affärsbankerna höllo %
högre marginal än postsparbanken och sparbankerna i allmänhet i procent högre
än denna. Någon stimulerande inverkan på affärslivet fingo de låga
räntesatserna lika litet här som i utlandet.

176

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:04:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1932/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free