Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1934. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Ekonomisk översikt 1934. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En särställning intog den svenska järnhanteringen. Produktionen av tackjärn
nådde till och med november en siffra av 472,800 ton mot 287,700 ton för samma
period året förut, d. v. s. en ökning på 64 %. Framställningen av mellanprodukter
ökades till 802,600 ton mot 584,100 ton för de 11 första månaderna under 1933. Bland
dessa senare siffror var särskilt tillverkningsökningen av kvalitetsgöt med 122,500
ton till 332,600 ton anmärkningsvärd. För handelsfärdigt valsat och smitt järn och
stål nåddes en tillverkning på 577,700 ton mot 423,200 för januari—november året
förut, innebärande en ökning för slutprodukterna på 154,500 ton eller 36.5
Jämsides med den inhemska produktionen nådde även importen av järn en
betydande omfattning. Av tackjärn infördes sålunda c:a 70,200 lon på 11 månader mot
39,490 ton för samma tid året förut, och av järn i övrigt, med undantag av skrot,
steg importen till 374,800 ton mot 193,800 ton, d. v. s. med 181,000 ton eller D3
I främsta rummet var det vår egen hemmamarknad som framkallade denna uppgång
inom järntillverkningen, vartill järnvägselektrifieringen, varvsindustrien och
byggnadsproduktionen voro kraftigt bidragande faktorer. Exporten av järn visade
visserligen också stigande siffror särskilt under årets första månader, men ej på långt
när i så hastig takt som importen. Av tackjärn utgjorde skeppningarna t. o. m. nov.
64,270 ton mot 60,100 för de 11 första månaderna 1933, och av övrigt järn (exkL
skrot) utfördes 165,200 ton mot 136,000 ton för motsvarande perioder. Även exporten
av manufakturerade järnvaror steg något, och ett särskilt gott resultat kunde
kul-och rullagerindustrien uppvisa. Dess värdesiffror för 11 månader stego till över
25.5 mill. kr. mot 16.9 mill. kr. under januari—november 1933. De sista månaderna
av året framträdde inom järnindustrien i allmänhet en viss tendens till nedgång i
orderstocken till följd av dels den allmänna oron i det ekonomiska världsläget, dels
hotet om en utbrytande verkstadskonflikt inom landet. Utsikterna i detta senare
hänseende hunno dock före årets slut betydligt ljusna. Prisläget för järn var hela
året mycket fast och visade mot slutet av året tendens till stegring inom vissa
grupper. Flera företag inom verkstadsindustrien noterade en avsevärd förbättring i sin
export, exempelvis motorindustrien såväl för förbränningsmotorer som för
elektriska samt telefonapparater. Slutligen kunde vår järnmalmsexport peka på ett
kraftigt uppsving med en skeppningssiffra t. o. m. november på 6,206,000 ton mot
2,593,000 för samma månader 1933. Ökningen utgjorde ej mindre än 3,613,000 ton
eller nära 140% och hade till största delen skett från de lager, som bildats genom
de närmast föregående årens brytningar.
För sjöfarten medförde året en väsentlig förbättring i flera avseenden. Såväl
ankommande som avgående lastat tonnage visade i jämförelse med fjolåret ända fram
till november en fortgående ökning för varje månad, för hela perioden uppgående
till mer än 10 %, och det den 1 dec. upplagda tonnaget utgjorde endast 50,300
bruttoton mot 111,000 ton ett år tidigare. Medelfraktnivån visade en, om ock obetydlig
förbättring i kronor räknat, men mätt i guldvärde en avgjord nedgång.
Utlandet.
Av fil. dr K. G. BOLANDER.
Den ekonomiska utvecklingen under 1934 kännetecknades av fortsatt uppgång i
de länder, som lämnat guldmyntfoten, d. v. s. i främsta rummet sterlinggruppen, och
av stillastående eller tillbakagång i guldländerna. En tredje kategori utgjordes av
Förenta staterna, där utvecklingen var mera svåröverskådlig. Förbättringen
fortsatte icke där i samma kraftiga tempo som föregående år, men man kunde ej heller
tala om något bakslag.
I alla länder försiggick en grundlig reorganisering och anpassning efter de nya
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
