Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1934. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Island - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framlades om inrättande av en näringsfakultet för biologisk, kemisk och
fiskeri-forskning vid Islands universitet, vilket samtidigt yrkade på uppförande redan
1935 av de universitetsbyggnader, som enligt plan skulle finansieras med tio års
inkomster av det nystartade isländska penninglotteriet. Karaktäristiskt för
den djärva företagarlusten var vidare det snabbt växande Reykjaviks beslut att i
samråd med staten vid Ljösafoss i floden Sog uppföra en kraftstation på 12,500,
senare över 30,000, hästkrafter för en begynnelsekostnad av omkring 6 millioner
kronor. För detta ändamål upptogs ett statsgaranterat isländskt obligationslån på
5.7 millioner i Sverige, som också skulle leverera generatorer och turbiner. Under
året gjorde Island dessutom i förhållande till dess storlek betydande fartygsköp i
utlandet.
Den fortsatta starka, i hög grad på utländsk kreditgivning baserade materiella
expansionen medverkade jämte nedgång i sill- och klippfiskproduktionen till en
kraftig försämring av handels- och betalningsbalansen. Medan Island året förut
haft ett exportöverskott på 2.4 millioner kronor, uppvisade årets 11 första
månader ett importöverskott på 3,437,400 kronor, vilket för hela året beräknades
motsvara ett underskott av icke mindre än 12.5 millioner på betalningsbalansen.
Detta underskott framkallade vid årsskiftet allvarliga reflexioner.
Finland.
inlands regering
Ministären Kivimäki.
K i v i m ä k i, T. M., statsminister.
H a c k z e 11, A. V., utrikesminister.
S e r 1 a c 11 i u s, E. J., justitieminister.
P u h a k k a, Y. W., inrikesminister.
O k s a 1 a, A. A., försvarsminister.
R e 1 a n d e r, H. M. J. finansminister.
W i 11 i n g, R. J., bitr. finansminister och bitr.
utrikesminister.
M a n t e r e, O., undervisningsminister.
J u t i I a, K. T., lantbruksminister.
L i n n a, K. E., kommunikationsminister och
bitr. lantbruksminister.
K o s k e n m a a, E. J., bitr.
kommunikationsminister.
K i 11 i n e n, I., handelsminister.
H y n n i n e n, E., socialminister.
Torsdagen den 14 december 1934 fyllde ministären Kivimäki två år, vilket var
ett rekord i det självständiga Finlands historia.
Ehuru under året skärpt bolsjevikspärr infördes i vallagarna, illegala
kommunistiska grupper häktades, förbud utfärdades mot sjungande av »Internationalen»
utomhus, yrkanden framställdes på, att även socialdemokratien skulle förklaras
illegal, det finska högerpartiet upprätthöll samarbete med den s. k. Fosterländska
folkrörelsen, d. v. s. den upplösta Lapporörelsen under nytt namn, samt en s. k.
bluslag genomfördes mot offentligt bärande av politiska uniformer eller
kännetecken — trots allt medförde året en fortsatt inre avspänning. De
antiparlamenta-riska strömningarna trädde alltmera i bakgrunden, och bondepartiets krav på en
radikal omläggning av den ekonomiska politiken framfördes ej med samma skärpa
som förut. I själva verket var man i Finland ganska väl till freds, vilket var en
följd av den fortsatta gynnsamma ekonomiska utvecklingen.
I brist på andra tvistefrågor sysselsatte man sig med synnerligen stor iver med
språkfrågan, och den redan 1933 skärpta och utvidgade agitationen mot svenska
språkets grundlagsfästa likställighet med finskan fortsatte. Under senare delen av
året trädde frågan om det svenska språkets ställning vid Helsingfors’ universitet
i förgrunden med anledning av ett genomgripande regeringsförslag, som även
väckte allvarliga betänkligheter i Sverige och övriga nordiska länder och vilket
föranledde en uppmärksammad akademisk protest från hela Norden.
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
