- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettonde årgången (händelserna 1935) /
250

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1935 - Axel Kock - Carl M. Fürst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Märkligare dödsfall i Sverige

Axel Kock.

Tj^n av de aderton i Svenska akademien, professor emeritus Axel Kock, avled
^ den 18 mars i Lund i en ålder av 84 år.

Han var född i Trälleborg, blev 1870 student i Lund samt avlade där 1879 fil.
licentiatexamen och promoverades. Förordnad till docent i nordiska språk vid
Lunds universitet, verkade han i denna egenskap till 1890, då han kallades till
innehavare av lärostolen i nordiska språk vid Göteborgs högskola, vars rektor
han även var under de första åren av dennas tillvaro. Redan 1893 lämnade han
emellertid Göteborg för att återtaga sitt vetenskapliga arbete i Lund, där han till
1907 var bosatt som privatlärd. Sistnämnda år kallades han till professor i
nordiska språk i Lund, vilken befattning han innehade till sin pensionering 1916.
Under åren 1911—16 var han tillika universitetets rektor.

Axel Kock stod i allra främsta ledet bland Sveriges och hela Skandinaviens
nordiska språkforskare. Han var den främste representanten i Sverige för den
strömning inom språkvetenskapen, som fått namnet den unggrammatiska skolan.
Efter att ha börjat sin bana med en berömd avhandling om »Svensk accent»
fullföljde han alltjämt sina forskningar på detta område. Hans omljuds- och
brytningsstudier och hans upptäckt av den så kallade vokalbalanslagen äro
grundläggande resultat av dessa accentforskningar. Hans arbeten omfattade dock även
snart sagt hela den forn- och nysvenska ljudläran. Det var »Arkiv för nordisk
filologi» som efter hand fick upptaga Kocks avhandlingar. Han övertog redan
1889 utgivandet av denna förnämliga tidskrift. Under 40 år ledde han dess öden,
och då han 1929 överlämnade dess utgivande i yngre händer, hedrades han med
att få mottaga en festskrift, i vilken ett sextiotal forskare medverkade och som
mer än något annat vittnade om den uppskattning, som kommit honom till del
inom den språkvetenskapliga världen.

I flera upplagor utgick hans populära arbete »Om språkets förändring».
Inträngande skarpsinnighet, vittfamnande lärdom och en originell syn på problemen
voro förhärskande drag i Axel Kocks forskarpersonlighet. Svenska akademien,
som 1892 tilldelade honom kungliga priset, räknade honom sedan 1924 bland sina
ledamöter. Han var dessutom ledamot av Vetenskapsakademien och flera andra
in- och utländska lärda samfund.

Carl M. Furst,

Tj^n av Nordens ledande antropologer på sin tid och en av de främsta bland
världens forskare på den förhistoriska och historiska antropologiens område
gick den 12 april bort med professor emeritus Carl M. Fiirst i Lund. Han nådde
en ålder av 80 år.

Född i Karlskrona, blev Carl M. Fiirst student i Uppsala 1874 och avlade 1882
med. kandidatexamen vid Karolinska institutet. Samma år flyttade han till Lund
och blev med. licentiat 1885 samt promoverades till medicine doktor 1887. Han
var t. f. prosektor vid Lunds universitet i anatomi 1885—1888 och blev e. o.
professor i anatomi och histologi samt prosektor 1888. År 1904 utnämndes han till
professor i anatomi och avgick från denna post 1919.

Fiirsts starka historiska intresse förde honom snart allt mer över till medicinens
historia och antropologien. Bland hans histologiska arbeten märkes avhandlingen
Zur Kenntnis der Histogenese und des Wachstums der Retina beim Lachse, tryckt
i Lunds Universitets Årsskrift 1904, ett arbete, som 1905 av Vetenskapsakademien
belönades med Flormanska priset. Det var dock såsom undersökare av svenska
skelettrester från förhistorisk och historisk tid, Fiirst gjorde sin största
vetenskapliga insats. Han utgav 1912 »Zur Kraniologie der schwedischen Steinzeit».
År 1905 utkom »Crania groenlandica», vari Fiirst, tillsammans med anatomipro-

3391

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1935/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free