Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1935 - Emil Norlander - Erik Rusén - Axel Odelstierna - Carl Bergsten - Matheus Lundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evald Ljunggren.
Emil Norlander.
Erik Rusén.
Axel Odelstierna.
Emil Norlander, f. 1865. Redaktör av Nya Nisse 1893—1916, av Kasper 1921—27, medarbetare i
Stockholmstidningen nnder signaturen Don Basuno från 1897. Författade ett 60-tal revyer, de
flesta uppförda på Södra teatern, bl. a. »Förgyllda lergöken», »Stockholmsluft», »N:r 30
Gustafsson», »Konstgjorda Svensson», »Stackars Olsson», »Kalle Munter» m. fl., vilka vunno en oerhörd
popularitet. Utgav ett 20-tal böcker med motiv ur den stockholmska folkkrönikan, såsom
Anderssonskans Kalle, som även filmats, Skojargården, Rännstensungar och storborgare m. fl., skrev ett
stort antal sånger, visor och kupletter samt flera teaterstycken. Ålderman i Stockholmsgillet,
ordförande i välgörenhetsinstitutionen Stadsbudskåren, kansler i Sällskapet W. 6, ordförande i
Bell-mans minne, ovärderlig hjälpreda åt Barnavännerna o. s. v. »Med sitt gemytliga och vänfasta
sinnelag och sin optimistiska livssyn spred han glädje och trivsamhet omkring sig överallt.»
Död den 11 april.
Erik Rusén, f. 1864. Student 1883. Inträdde i början av 1890-taIet i Franska främlingslegionen
och tjänade som legionär i Asien och Afrika. Från 1901 under signaturen Volmar Svenska
Dagbladets korrespondent i Paris, varifrån han med stor sakkunskap och välskuren penna i otaliga
korrespondenser skildrade politiska och kulturella förhållanden och tilldragelser i Frankrike,
ägde utomordentliga personliga förbindelser inom fransk offentlighet, särskilt förtrogen med
konstlivet i Paris. Återgav i en artikelserie i tidningen 1933 sina rika minnen såsom militär och
publicist. Ägnade flitigt gästande landsmän ett alltid lika intressant och givande förarskap bland
världsstadens sevärdheter samt utgav en ovanligt upplysande resehandbok om Paris. Död 11 april.
Axel Odelstierna, f. 1858. Student 1877, underlöjtnant vid fortifikationen 1879, löjtnant 1885,
kapten 1896. Efter tjänstgöring i franska armén, lärare i krigsbyggnadskonst vid artilleri- och
ingenjörshögskolan och fortifikationsbefälhavare i andra fortifikationsområdet, major 1906,
ledamot av kustförsvarskommissionen och av fortifikationskommittén, överstelöjtnant 1911, överste
1913, chef för fortifikationen och fortifikationsdepartementet inom arméförvaltningen samt
generalmajor 1915, generallöjtnant 1922, övergick till reserven 1923, erhöll avsked ur krigstjänsten
1928. Sedan 1903 ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Död den 13 april.
Carl Bergsten, f. 1S79. Utexaminerad från Tekniska högskolan 1901, genomgick Konstakademien
1901—03. Framträdde som arkitekt med ritningarna till Norrköpingsutställningen 1908, utförde
sedermera ritningarna till Intima teaterns salong i Stockholm, Liljevalchs konsthall på Djurgården,
Göteborgs stadsteater, inredningen av Svenska Amerikalinjens fartyg »Kungsholm», kyrkorna i
Enskede och Hjorthagen, svenska paviljongen vid Parisutställningen 1925 m. ni. Byggnadsråd 1925,
t. f. professor i arkitektur vid Konstakademien 1931. Ledamot av styrelserna för Tekniska
högskolan och Konstakademien samt en av de verksammaste ledamöterna av Stockholms
stadsplanenämnd. Gjorde även värdefulla insatser inom svensk möbelkonst, sist genom ritningar till
möbleringen i rådspresidentens rum i N. F:s palats i Geneve. »Av arkitekterna i sin generation var han
kanske den mest utpräglade konstnärsnaturen. En stor tillgång för svensk arkitektur.»
(Generaldirektör I. Tengbom.) Död den 22 april.
Matheus Lundborg, f. 1860. Student 1879, fil. kand. 1883, teol. kand. 1892, teol. doktor i Uppsala
1915. Docent i exegetisk teologi i Lund 1893, t. f. e. o. professor 1893—1902, kyrkoherde i
Kristianstad 1907, kontraktsprost i Villands kontrakt 1911. En bland stiftarna av Allmänna
svenska prästföreningen, 1903—06 dess förste sekreterare, ledamot i centralstyrelsen till 1926. Preses
3391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
