Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inkomst- och förmögenhetsskatt. K. m :t
framlade förslag till omläggning och förenkling
av den statliga inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen. De statliga skatterna å
inkomst och förmögenhet skulle enligt
förslaget utgöras av dels en inkomst- och
förmögenhetsskatt, i vilken förmögenhetsandelen
skulle ingå med lägre andel än enligt
gällande bestämmelser, dels en särskild skatt
å förmögenhet. Skatteskalan föreslogs
uppdelad i en rörlig del, bottenskatt, och en
fast del, tilläggsskatt, båda progressiva. Det
föreslagna skattesystemet skulle innebära en
förskjutning av skattebördan med ett
belopp av 10 millioner kronor från taxerade
med beskattningsbart belopp under 6,000 kr.
till andra skattskyldiga. Avkastningen
beräknades till omkring 140 mill. kr. vid
grundbeloppsnivå för botten skatten. Längre
fram under riksdagen framlades i särskild
proposition vissa ändringsförslag, som
medförde, att den sammanlagda
skatteintäkten vid grundbeloppsnivå för bottenskatten
skulle uppgå till omkring 158 mill. kr.
Bevillningsutskottet avstyrkte K. m:ts förslag
under framhållande, dels att utredningen
varit ofullständig och att varken
myndigheterna eller riksdagen erhållit nödigt rådrum
för att överväga de framlagda förslagen,
dels att enligt förslaget krisskatterna skulle
bli stadigvarande i stället för, såsom vid
deras tillkomst åsyftats, endast tillfälliga.
Utskottet fordrade därför ny utredning
enligt vissa angivna riktlinjer. Första
kammaren biföll utskottets yrkande. Andra
kammaren beslöt efter lottning, då ja- och
nejröster voro lika, att bifalla K. m :ts
förslag med en av socialdemokratiska
reservanter förordad mindre ändring. Då frågan
därmed förfallit, beslöt riksdagen på
utskottets förslag att begära förnyad
utredning.
Inskrivnings väsendet. En förenkling av
inskrivningsförfarandet beträffande tomträtts- och
vattenfallsärenden samt ärenden angående
förlagsinteckning och inteckning i fartyg
genomfördes, motsvarande den år 1932
antagna i fråga om lagfart och inteckning i
fast egendom.
Jordbrukets kreditkassor. K. m:t föreslog vissa
ändrade bestämmelser, bl. a. upphävande
av flertalet restriktiva bestämmelser om rätt
till inlåning å bankmässiga räkningar samt
om formerna för kassornas kreditgivning.
Riksdagen biföll förslaget i huvudsak; dock
uttalades, att kassorna borde iakttaga
försiktighet vid begagnande av sin rätt till
inlåning å bankmässiga räkningar.
Jordbrukets stödjande. På K. m :ts förslag
beslöt riksdagen spannmålsregleringens
förlängning, varvid inmalningstvånget skulle
bibehållas men inlösningsförfarandet
ersättas med stödköp, fortsatta åtgärder till
reglerande av mjölk-, kött- och fläsk- samt
fodermarknaderna samt åtgärder för
sockerbetsodlingens uppehållande. Som
rörelsekapital överlämnades till Svenska
spannmålsaktiebolaget statsobligationer å
ytterligare nom. 20 mill. kr.
Kalix. Riksdagen medgav på K. m:ts förslag,
att Kalix träindustria.-b. finge gå i
likvidation och verksamheten övertagas av
domänstyrelsen. För medlemmarna i Kalix
industriförening, vilka beretts lån av
statsmedel för möjliggörande av aktieteckning i
bolaget, men till övervägande del underlåtit att
fullgöra sina förpliktelser på grund av
lånet, beslöts att staten skulle godtaga ett
ackord på 20 procent av
föreningsmedlemmarnas ursprungliga kapitalskuld.
Minoriteten röstade för högerns reservation, enligt
vilken ett särskilt bolag borde bildas för
samtliga Kalixanläggningar med staten som
största intressent.
Karolinska institutet. På grund av donation i
testamente inrättades en ny professur,
benämnd »Mimi Althainz professur i
radioterapi», varjämte professuren i medicinsk
radiologi förändrades till en professur i
röntgendiagnostik.
Kommunal fondbildning. Lag antogs om
möjlighet för kommuner att på vissa villkor
upplägga dels allmän fond för utjämning
av skattetrycket, dels särskilda fonder,
nämligen pensionsfond, försäkringsfond,
förnyelsefond, kassaföretagsfond samt fond för
förvärvande av ägodel, genomförande av
visst företag eller upprättande av viss
anstalt.
Konjunkturundersökningar. Anslag beviljades
till fortlöpande konjunkturundersökningar,
avsedda att tillgodose statsförvaltningens
behov av utredningar i skilda ekonomiska
frågor och rörande den ekonomiska
utvecklingen över huvud.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Grundfonden ökades från 100 till 125 mill.
kr. genom att statsobligationer till ett
belopp av nom. 25 mill. kr. ställdes till
förfogande.
Kreditspärr. Lag antogs om rätt för konungen
att 1 vissa fall förordna om kreditspärr.
Lagen var närmast föranledd av Sveriges
deltagande i sanktionerna mot Italien under
pågående krig mot Abessinien. Lagens
giltighetstid bestämdes t. o. m. 28 februari
1937. En motion om gottgörelse från staten
till svenska fordringsägare, som lidit
förluster genom sanktionsförfarandet mot
Italien, avslogs.
Krigslagstiftningen. K. m :ts förslag om
avskaffande av uttrycket krigsdomstol i
grundlagen, i syfte att möjliggöra
krigsdomstolarnas avskaffande, avslogs.
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
