Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet - Chesterton, K. G. - Deledda, Grazia - Fuad, Ahmed - Gandrup, Carl - Gilbert, John - Gorkij, Maxim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgbjerg.
Charcot.
Chesterton.
DeLedda.
kvickhet har få, om ens några motstycken i
samtida engelsk litteratur. Skrev
detektivhistorier eller äventyrsberättelser, sådana som »Det
flygande världshuset» och »Mannen, som var
torsdag» delvis för att ge utlopp åt sin
fabuleringsförmåga, men främst för att under
skyddande förklädnad locka i läsekretsen sina
åsikter. Hans svaghet låg i, att han var alltför
talför, slagfärdig och rik på hugskott och idéer.
Han utgjorde ett exempel bland många på den
våda det särskilt i England, det sunda
förnuftets högborg, kan medföra att vara alltför
kvick och idérik och sticka alltför mycket av
mot mängden.
Beledda, Grazia, italiensk författarinna,
No-belpristagarinna 1875 t 18/8). Född på
Sardinien, vars folks traditioner och sedvänjor
gåvo speciellt hennes tidigare böcker deras
poetiska och pittoreska färg. Innan hon fyllt 21
år, hade hon skrivit ett halvt dussin
folklivsromaner med sardiska motiv, bl. a. »Genera»
(Aska) och »L’Edera» (Murgrönan). I de
följande romanerna spelade själva skådeplatsen
mindre roll, och de psykologiska konflikterna
fångade främst hennes intresse, ehuru motiven
alltjämt voro sardiska. Senare undvek hon all
lokalisering, och i den trilogi, som inleddes
med »Annalena Bilsini», var sceneriet
Lombar-diet. År 1926 erhöll hon Nobelpriset i litteratur.
»Deleddas röst hörde icke till de starkaste, men
i si^t dämpade allvar var den väl värd att
lyssna till. I sitt ideella patos, med en tillsats av
personlig melankoli, representerade den också
något för den italienska rasen väsentligt, som
icke sällan undgår den oreflekterade blicken på
land och folk».
Fuad, Åhmed, egyptisk konung (* 1868
t 29/4). Yngsta son till den 1879 avsatte
kedi-ven Ismael pascha, sändes han samma år till
Italien för att få sin militära utbildning och
inträdde sedan i turkisk tjänst. Återvände 1892
till Egypten, där han vid sidan av
förvaltningen av sina jordegendomar av sin morbror,
ke-diven Abbas Hilmi, betroddes med statsvärv.
Sedan Egypten under världskriget blivit
engelskt protektorat, Abbas Hilmi avsatts och
Fuads broder Hussein Kamil blivit sultan,
efterträdde han denne 1917. Han antog
kungatiteln i samband med Egyptens förvandling till
självständig monarki 1922. När sirdaren sir
Lee Stack mördats 1924, suspenderade Fuad den
föregående år antagna författningen. Efter
några år valdes åter ett parlament, och ett nytt
engelskt förslag om förhållandenas ordnande
framlades, vilket dock föll på
nationalistoppositionens motstånd. Fuad återgick då till
diktaturpolitiken, från vilken han dock under
engelskt inflytande förmåddes avstå. Han dog,
medan nya förhandlingar som bäst pågingo
om de anglo-egyptiska förhållandenas
ordnande.
Gandrup, Carl, dansk författare (* 1880
111/8). Verkade under en följd av år som
lärare på olika platser — till sist vid Nyborgs
straffanstalt. Ägnade sig från 1915 helt åt
författarskap och hade redan då slagit igenom
som dramatisk författare av rang. Skrev med
säker känsla för effekten på scenen en mängd
verk, såsom »Dybet», »Fru Beates Regnskab»
och »Spotterens hus», vilka höra till danska
teaterns mest populära skådespel. Satte i många
hänseenden sin prägel på danskt teaterliv
under 20 år.
Gilbert, John, amerikansk filmskådespelare
(* 1897 t 9/1). Född i Utah, följde han några
år sina föräldrar, som voro skådespelare, på
turnéer genom Förenta Staterna. Besökte en
militärakademi i Kalifornien. Antogs som
statist i Los Angeles, men fick redan efter ett år
sin första huvudroll. Gick sedan fram mot
stjärnrollerna. Blev mest bekant som Garbos
»leading man». Filmskvallret förknippade även
privat de båda filmstjärnornas namn med
varandra, och allehanda giftermålsrykten voro i
svang. När talfilmen kom, blev John Gilbert
dock överflödig, ty hans röst svarade icke till
hans sköna manliga yttre, och hans stjärna
försvann från filmfirmamentet.
Gorkij, Maxim, rysk författare ("
1868-t 18/6). Alexej Maximovitj Pesjkov, som hans
verkliga namn löd — Maxim Gorkij var en
synonym — föddes i Nisjnij Novgorod som
son till en hantverkare, lärde sig själv läsa
och skriva och kom i skola först vid 15 års
ålder i Kasan, där han samtidigt arbetade på
nattskift i bageri. Drog sedan såsom luffare
vida omkring i Ryssland. Fick sin första
novell tryckt i en Tiflistidning 1892. Redan efter
ett år stod han i det allmänna medvetandet
som Rysslands störste författare näst efter
Tol-stoy. Måste efter revolutionsförsöket 1905 bege
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
