- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femtonde årgången (händelserna 1937) /
104

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1937. Av civilingenjör Axel Härlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En särskild växtförädlingsanstalt för skogsträd, understödd av de större
skogsindustrierna, påbörjade sin verksamhet i Svalöv. Genom forskningsarbeten,
liknande dem som tidigare utförts med olika sädesslag m. m., räknar man med att
kunna, i lyckligaste fall avsevärt, öka skogens avkastning såväl kvantitativt som
kvalitativt.

A.-b. Gasaccumulator upptog tillverkning av lustgas och apparater för
lustgasnarkos vid operationer och förlossningar.

Eldsläckningssystemet »Mulsifyre» kom till användning för brandskydd i
lokaler med brännbara vätskor, såsom färgfabriker, transformatorstationer, pannrum
för oljeeldning etc. Temperaturkänsliga ventiler framsläppa vatten under högt
tryck till munstycken, fast placerade på sådant sätt, att vattenstrålen piskar
sönder den brinnande vätskan till en emulsion, där varje partikel omgives av en
vattenhinna och således ej kan brinna. Efter släckningen skiljer sig vattnet
småningom från den brännbara vätskan, som kan tillvaratagas.

En gasmask för varje individ var ett eftersträvat mål i många länder. Sålunda
löstes även vissa detaljproblem, som hittills hindrat småbarn att rätt utnyttja
detta slags kulturföremål.

Skyddsrum för luftanfall inrättades i ganska stor omfattning vid gas- och
kraftverk, ämbetsverk och industrianläggningar.

En schweizisk uppfinning avsåg att suga in luft i gasskyddsrum genom de
närliggande lösa jordlagren och därmed få den filtrerad.

I Vanadislunden i Stockholm byggdes ett friluftsbad, bestående av bassäng 12×37
m och plage om c:a 5 000 m2, delvis anlagd på taket av den byggnad, som
innehåller omklädnings- m. fl. utrymmen. Vattnet pumpas kontinuerligt från
bassängen genom sandfilter tillbaka till bassängen; det håller en lämplig salthalt och
uppvärmes elektriskt till 22° medelst 2 st. 500 kW varmvattenpannor av
elektrodtyp för 500 V trefasström. Pannorna urkopplas automatiskt, innan
vattentemperaturen i beredarna når 100°, och inkopplas åter när den sjunkit 5°. De kunna
vidare inställas för automatisk inkoppling under vissa tider, då elverket disponerar
överskottskraft. Anläggningen fjärrmanövreras från elverket.

Stockholms vattenledningsverk färdigställde redan under 1936 en ny
högreservoar av armerad betong vid Uggleviken på Norra Djurgården. Med
dimensionerna 78×39×6 m är volymen c:a 18 000 m3. På grund av den stora volymen och den
ständiga omsättningen sjunker temperaturen även vid stark kyla endast några
tiondels grader, varför den eljest vanliga omslutande byggnaden kunde
utelämnas. Reservoaren vilar på 64 st. 14 m höga pelare med kvadratiskt tvärsnitt om
1×1 m. Omkring 6 000 m3 betong och 700 ton armeringsjärn åtgingo. Kostnaden
översteg 1 mill. kr.

Vid Hässlö utanför Västerås byggdes för flygvapnets räkning en hangar om
110×40 m i två skepp, vartdera överspänt med 10 st. fribärande träbågar om 55 m
spännvidd, enligt uppgift de största i sitt slag i världen.

Sveriges ekonomiska kartläggning omorganiserades på flygfotografisk grundval.
Svea- och Götaland samt Norrlands kust- och odlingsbygder skola under 30 år
kartläggas för 24 mill. kr., medan samma arbete med den tidigare metoden skulle
ha tagit 105 år och kostat 54 mill. kr.

Vattensmorda axellager av mjukgummi kommo i bruk. De ha större hållbarhet
och livslängd än oljesmorda metallager, mindre friktion och större elasticitet.

Valsverkslager tillverkades av konstharts. De ha större livslängd och förbruka
mindre smörjmedel än lager av pockenholts eller metall. Andra slag av
konstharts visade stor motståndskraft mot syror, alkalier etc., samtidigt som därav
framställda rör kunna böjas och i övrigt behandlas alldeles som koppar- eller
blyledningar. Högporöst konstharts kom i bruk för värmeisoleringsändamål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:46:45 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1937/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free