Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Flygning 1938. Av redaktör Gunnar Knutsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flygning 1938.
Av redaktör GUNNAR KNUTSSON.
För civilflyget var 1938 ett mycket betydelsefullt år. 1937 års civilflygkommitté
framlade sitt betänkande, vilket i huvudsak innebar, att statsbidrag skulle
utgå till förslagsvis 175 flygelever per år, vilka med statliga premier på vardera
700 kronor relativt billigt (550 kr.) skulle kunna ta det internationella s. k.
A:2-certifikatet. Vidare skulle staten årligen utdela 100 stipendier à 150 kr. för
fortsatt träningsflygning och dessutom lämna bidrag till flygskolornas inköp av
flygplan. Slutligen föreslogs inrättandet av en civil flyghögskola på Bulltofta eller i
Trollhättan, där årligen 50 elever skulle mottagas och efter 65 flygtimmar avlägga
prov för B-certifikat, vilket ger kompetens som trafikflygare. Högskolans elever
skulle endast betala för kost och logi. Statens engångskostnader enligt förslaget
beräknades till 1 560 000 kr. och den årliga kostnaden till 420 000 kr. Under året
trädde även skärpta certifikatbestämmelser i kraft. Dessa inneburo bl. a. att det
ursprungliga A-certifikatet, som fordrade 12 flygtimmar, ersattes av ovannämnda
A:2-certifikat med 25 flygtimmars utbildningstid samt att ett »ensamflygarcerti-
fikat» (A:l) med 15 utbildningstimmar i luften infördes.
*
Under året utbildades vid de olika svenska flygskolorna icke mindre än 118 nya
privatflygare, av vilka 35 avlade godkända prov för A :l-certifikat och 83 för
A:2-certifikat. 43 av dessa senare avlade sina prov, sedan de skärpta
certifikatbestäm-melserna trätt i kraft. Sammanlagt hade Sverige vid årsskiftet 313 aktiva
civilflygare, av vilka 65 innehade trafikflygarecertifikat. Därtill kom något
hundratal flygutbildade, som icke förnyat sina certifikat. Under året tillkommo 15 nya
civilflygplan, av vilka ett trafikplan, varigenom antalet civila flygplan i Sverige
steg till sammanlagt 57. Dessutom funnos 15 vid årsskiftet ej luftvärdiga plan.
Under året bildades 7 nya flygklubbar, så att hela antalet uppgick till 51. Antalet
medlemmar steg från c:a 5 000 till omkring 9 000, av vilka 5 000 voro anslutna till
de lokala klubbarna och 4 000 direkt till Aeroklubben.
*
Segelflyget fick god vind i seglen under 1938, och icke mindre än 81 glid- och
segelflygare utbildades. Hela antalet var vid årsskiftet 125, alltså i det närmaste
en tredubbling av föregående årsskiftes 44. Av de 125 hade 91 tagit A-diplom
(därav 61 år 1938), 26 (15) B-diplom och 8 (5) C-diplom. 9 klubbar bedrevo
glid-och segelflygutbildning, och diplomen fördelade sig på 20 klubbar. Under året
satte Per-Anders Kinnman svenskt uthållighetsrekord med 11 timmar 20 minuter
vid segelflygskolan på Sylt. (Se nedan De märkligaste flygningarna.) Bästa
prestation i Sverige gjordes av Sven Widengren den 3 september med en Grunau
Baby II (tid: 52 min. 15 sek.). Sälen-lägret fick under året en mera permanent
organisation och samlade 25 deltagare från 12 klubbar. En av Aeroklubben
anordnad rikskurs i bilstart i Norrköping samlade 19 deltagare från 16 klubbar. I
Västerås ordnades för första gången en kurs i bygge av glid- och segelflygplan med
14 deltagare från 12 klubbar. Under året byggde klubbarna 9 glid- eller
segelflygplan. Vid årsskiftet voro dessutom 19 under arbete. Aeroklubben gav
segelflyget ett värdefullt stöd genom byggbidrag, kringresande instruktör och
kontrollant, som fingo fritt disponeras av klubbarna, fria provflygningar, fri materialkon-
240:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1938/0240.html
