Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna. Av redaktör John Sjöstrand - Oktober - November
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oktober.
November.
26. Genom ett av stora faseistrådet utfärdat
dekret införlivas Libyen med det egentliga
Italien och räknas som en del därav.
27. Engelske undervisningsministern lörd
Stan-liope utses till marinminister efter Duff
Cooper och får till efterträdare lörd de la
Warr, som hittills varit lörd Privy Seal. (Se
16/5.)
28. Vid den berömda gatan La Cannebiére i
Marseille utbryter en eldsvåda, som tar
katastrofal omfattning. Det stora varuhuset
Nouvelles Galeries samt två stora hotell
läggas i aska. Ett nittiotal människor
omkomma, och många skadas.
29. Radikala kongressen, som samlats i
Marseille, antager med 2,000 röster mot 2 en
mot kommunisterna riktad resolution, som
utgör en skarp vidräkning med deras
politik, fullständigt bryter med dem och
uttrycker fullt förtroende för regeringens
såväl in- som utrikespolitik samt uppmanar
den att vidtaga de kraftiga åtgärder, som
landets ekonomiska och finansiella läge
kräver. Resolutionen innebär en
sprängning av folkfronten och en nyorientering i
Frankrikes politiska liv.
30. En radioutsändning av H. G. Wells
ungdomsroman »Världarnas krig» i
dramatiserad form vållar panik i U. S. A.
Dramatiseringen har gjorts så, att skådeplatserna
för romanens händelser lokaliseras till
städer och orter i U. S. A., och ehuru det
från utsändningscentralen upprepade gånger
betonas, att det endast rör sig om fiktiva
händelser, uppstår fullständig panik på
flera platser. Myndigheternas telefoner
belägras av förskräckta människor,
brandkårer alarmeras, gudstjänster avbrytas och
på gatorna ligga människorna försänkta i
bön. I negerkvarteret Haarlem i New York
tror man sig lia sett »marsmänniskor».
Flera personer få hjärtslag av
förskräckelse.
November.
1. Franske finansministern Marchandeau
avgår och ersattes med hittillsvarande
justitieministern Paul Reynaud, vilkens post
Marchandeau i stället övertar. Orsaken till
avgången uppges vara, att Marchandeau
framlagt ett finansprogram med alltför
drastiska åtgärder, mot vilka flertalet
kabinettsmedlemmar opponerat sig. Dock låta
de bebådade ekonomiska dekreten vänta på
sig, och Daladier förebrås från många håll
för att föra »en obeslutsamhetens politik».
Emellertid godkänner kabinettsrådet 12/11
av Reynaud framlagda dekret, som avse
att stimulera och sanera landets ekonomi.
Bland annat åsyfta dessa grundlig
modifiering av 40-timmarsveckan, höjda direkta
och indirekta skatter samt uppskrivning
av värdet på franska bankens guldförråd.
Förslagen utsättas för kraftig kritik både i
en stor del av pressen och i kamrarnas
korridorer. Den till kongress i Nantes
samlade landsorganisationen förklarar, att den
är absolut ur stånd att acceptera denna
»angreppspolitik» mot arbetarklassen, och
L. 0:s sekreterare Jouhaux hotar med
storstrejk. Demonstrationer äga rum i Paris,
och en strejkrörelse, som småningom tar
allt större dimensioner, börjar vid olika
företag landet runt. L. 0:s
exekutivkommitté beslutar 25/11 enhälligt anbefalla alla
medlemmar i Frankrike att nedlägga arbetet
den 30/11. Strejken skall vara 24 timmar
och utgöra en protest mot dekreten om
40-timmarsveckans modifiering. Med anledning
härav utfärdar regeringen ett dekret om
rekvisition av järnvägarna. Personalen
ställes därmed under krigslagarna. Regeringen
rekvirerar vidare bussar och metron, och
Daladier utsänder telegram till prefekter
och ledningar för allmänna företag, vari
lian uttrycker en förhoppning om, att alla
funktionärer och tjänstemän skola
kvarstanna på sina poster strejkdagen.
Storstrejksförsöket blir också ett fiasko för
landsorganisationen. I Paris hörsammas
strejkordern av ett så ringa antal
medborgare, att strejken är så gott som osynlig.
Endast i några landsortsstäder får
arbets-nedläggelsen en mera avsevärd omfattning,
men ingenstädes gör den skäl för
benämningen storstrejk. Inga nämnvärda
orolig-lieter förekomma, tack vare det väldiga
uppbådet av polis och mobilgarde.
Strejken får ett för många deltagare mindre
behagligt efterspel i form av avskedanden.
Jouhaux själv avgår självmant för att
slippa bli avskedad från vissa poster inom
statliga institutioner, bland annat från sitt
medlemskap i Banque de France’s styrelse.
(Se 22/8.)
En arabisk storstrejk börjar i hela
Palestina. De arabiska butikerna stängas, och
inga araber färdas med järnväg eller bil,
vare sig som passagerare eller förare. De,
som bryta mot strejkordern, hotas med
döden. I Syrien äga sympatidemonstrationer
rum för arabernas sak. Den 9/11 meddelas,
att engelska regeringen uppgivit planen på
att dela Palestina. I stället ämnar den
sammankalla representanter för araber och
judar till ett rundabordsmöte i London i
syfte att finna en lösning. Detta beslut
liar fattats, sedan en kommitté, som under
ledning av John Woodhead i april utrest
till Palestina för att företa en
undersökning om delningsplanens genomförbarhet,
avgivit sitt utlåtande. Av detta framgår,
292:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
