Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk litteratur 1939. Av fil. dr Gösta Attorps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk litteratur i939>
Av fil. dr GÖSTA ATTORPS.
»T~\å stormen rasar skriver människan intet i sanden», heter det hos en fransk
_L/diktare; och ingen kan slå sig ned vid skrivbordet för att söka åstadkomma
en översikt över den svenska litteraturen under det nu gångna året utan att undra
över, hur den motsvarande krönikan för 1940 skall ta sig ut. Den krönika som det
nu är fråga om blir av normal typ: det andra världskriget bröt ut den 3 september
1939, och vid detta datum voro väl så gott som alla böcker, som skulle utkomma
under hösten, färdigskrivna.
Den mest glädjande litterära händelse, som inträffade under året, var att
Nobelpriset tilldelades Frans Eemil Sillanpää. Utmärkelsen var välförtjänt, och det
gjorde oss alla lyckliga att den gick till Finland. Svenska akademiens
högtidssammanträde för året inställdes.
Av årets svenska romaner fanns det ingen som dominerade, och
försäljningssiffrorna höllo sig kanske något under det normala. Den största framgången hos
kritiken hade Fritz Thoréns »Jag är eld och luft». Fritz Thorén hade förut under
signaturen Fredrik Thomas utgivit ett par böcker som mottagits med erkännande,
men det var först med nyssnämnda roman — en bred naturalistisk skildring med
fransk påverkan — som han vann en övertygande seger och hälsades som en
författare som på ett beundransvärt sätt förmådde förläna sin berättelse liv och
intensitet. Med »Två slår den tredje» fortsatte Irja Browallius sina bygderomaner
från Närke: denna var ett triangeldrama som tog sikte på det mörka och
våldsamma som ännu kan finnas på bottnen av det svenska lynnet. En annan
berättelse från landsbygden, ehuru mycket olika, var Vilhelm Mobergs »Giv oss
jorden!», den sista delen i trilogien om Knut Toring. I viss mån gällde det
fortfarande problemet staden—landet, men den jord som författaren ber om är hela jorden,
rummet och valplatsen för vår enda säkra existens, att brukas av människorna
med en god vilja. En annan romantrilogi av en annan författare nådde också
denna höst sin avslutning: med »Stopp! Tänk på något annat» var Olle Hedberg
färdig med sitt verk om Karsten Kirsewetter, en person som under berättelsens
gång förvandlats rätt väsentligt. Även denna sista del vittnade om Olle Hedbergs
bittra sanningskärlek, som kan tendera mot svartmålning, och om hans kvickhet,
som träffar så hårt. Samme författare utgav också »Ut med blondinerna». Ivar
Lo-Johanssons »Bara en mor» var en stort upplagd och väl genomförd skildring av
den svenska statarhustrun och hennes sträva arbetsliv. Som social roman kan
också betecknas Moa Martinsons »Kungens rosor», en frisk rapsodi från det
osca-riska Sverige med huvudrestaurangen på Norrköpingsutställningen 1906 som
central miljö. Waldemar Hammenhögs »Löpande band» ansågs däremot av kritiken
som en misslyckad samhällsskildring. »Joos Riesler» var en diktatorsroman,
spelande i det egendomligt abstrakta land där Harald Beijers romaner tilldra sig. Den
vittnade om Beijers ambition att gripa sig an med uppgifter som de flesta
författare skulle rygga tillbaka för, men blev rätt olika bedömd. Arvid Brenner
visade i »En dag som andra» prov på den goda detaljanalys med vilken han
kommer sina människor in på livet. De kristna romanerna ha — oförtjänt eller inte —
ett visst namn om sig att ej vara så framstående ur litterär synpunkt, men Harry
Blombergs »Än kommer dag» fick goda lovord, vilket man inte kan säga om Gösta
Carlbergs »Frihet för de fångna». Eva Bergs »Lockrop om våren» (första svenska
pris i en internationell romanpristävlan) fick erkännande bland annat för sitt
skarpsynta avslöjande av den härsklystna egoism som utmärkt väl låter sig för-
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
