Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Märta Linqvist - Isidor Flodström - Victor Lundberg - Agnes Lagerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petter Åhlén.
Marta Lindqvist. Isidor Flodström. Victor Lundberg.
Märta Lindqvist, f. 1888. Fil. mag. 1913. Blev efter provår och lärarinneverksamhet vid olika
läroverk medarbetare i Svenska Dagbladet 1916 samt idkade där ett mycket uppmärksammat
författarskap under signaturen Quelqu’une. Medlem av Svenska kyrkans diakonistyrelses
församlingsutskott, suppleant i Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse. Utgav »Hos filmstjärnor
i U. S. A.», »Palestinska dagar», »Ansgarskapellet på Björkö», »Människor», talrika
skönlitterära översättningar m. fi. arbeten. Verkade såsom journalist med reportage, kåseri och intervju,
en av pioniärerna i svensk press för kritisk behandling av filmen. »Sveriges kyrka och icke
minst dess sociala inrättningar, framför allt dess sjömansvård, fick i Märta Lindqvist en av
sina värdefullaste och talangfullaste förkämpar i pressen. Få journalister i vårt land ha som
Quelqu’une haft publikens öra. Sitt rörliga intellekt, sin mångsidiga bildning och sin
fängslande skrivkonst ställde hon villigt till tjänst för att bygga broar mellan svenska kyrkan och
andra kristna samfund samt mellan kristendom och kultur. Av vad som hände på den kristna
fronten var det ej mycket, som undgick hennes vakna uppmärksamhet, och få människor i
nutidens Sverige ha gjort mer än hon för att det skulle bli känt. I sin bedömning av litteratur,
teater och dagshändelser genomförde hon vidhjärtat men med orädd ärlighet den kristna
humanitetens krav. En Herrens tjänarinna med pennskaftet och notisboken som redskap var hon och
en opinionsbildare med räckvidd långt utanför de medvetet kristnas led.» (Kyrkoherde Gustaf
Ankar.) Död den 3 april.
Isidor Flodström, f. 1856. Fil. kand. 1880. Extralärare 1881—84, innehade 1891—93 en
handelsträdgård i Ronneby, e. o. tjänsteman i statistiska centralbyrån och
kommerskollegium 1894—96, e. o. aktuarie i kommerskolleglum 1897, ordinarie 1900, byråchef och
föreståndare för näringsstatistiska avdelningen 1915, kommerseråd 1919—21. Utförde på offentligt
uppdrag flera stora statistiska utredningar samt utvecklade ett omfattande och mångsidigt
statistiskt, politiskt och vetenskapligt författarskap, bl. a. rörande Sveriges nationalförmögenhet,
befolkning, naturförhållanden o. s. v. Fil. hedersdoktor vid Lunds universitet 1918.
Hedersledamot av statistiska föreningen. Utgav något år före sin bortgång ett arbete om själsfränden
Gustav Sundbärg, »vittnande om, att han ännu på ålderns dagar bevarat de egenskaper, som
alltid utmärkt honom: omutlig sanningskärlek och okuvligt självständighetsbegär». Död den
4 april.
Victor Lundberg, f. 1859. Elev vid K. teaterns elevskola 1879—82. Tillhörde ambulerande
sällskap samt olika scener i Stockholm och Göteborg 1883—94, karaktärsskådespelare vid
Vasateatern under Albert Ranfts regim 1895—1926. Firade i farsen och det lättare lustspelet stora
triumfer samt skapade med sin breda humor gestalter, som i fantasi och originalitet sökte sin
like, hade särskilt utbildat detaljkomiken till mästerskap. Bland hans populäraste roller räk
nådes Bousin i »Fernands giftermål», pastorn i »Mister Ernst», interpretern i »English spöken»,
borgmästaren i »Borgmästarinnan», Daniel Hejre i »De ungas förbund», Jemmerling i
»Advokaten», Konjander i »Hittebarnet» och Fattig-Johan i »Per Olsson och hans käring». Död den
7 april.
Agnes Lagerstedt, f. 1850. Folkskollärarinna i Stockholm 1883—1912. Blev efter att 1889 som
Lars Hierta-stipendiat ha bedrivit studier rörande de fattigas bostadsförhållanden i London
utsedd till vicevärdinna för några fastigheter i Nybergsgränd, där hon själv bosatte sig mitt i
det då illa kända kvarteret, tog 1893 initiativet till bildandet av Stockholms arbetarhem och
blev dess första vicevärdinna. Landets första skollovskoloni ur Agnes Lagerstedts egen
folkskoleklass sommaren 1884 i Häverö socken var upprinnelsen till en institution, som under
decennier bringat hälsa och sommarglädje åt tiotusentals fattiga barn i Sverige. Död den 10 april.
17
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
