Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Högbom. Gustaf Åhlund. Märta af Klintberg. Otto Varenius.
Otto Varenius, f. 1857. Fil. dr 1892. Docent i statskunskap i Uppsala 1893, professor i statsrätt,
förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms högskola 1907—25. Juris hedersdoktor i Lund 1918.
Utgav ett antal större juridiska arbeten, såsom om räfsten med Karl XI :s förmyndarstyrelse, om
engelsk budgeträtt samt en på omfattande forskningar byggd, 400 sidor stark avhandling om Karl
Johan och Danmark 1814. »Alla hans arbeten utmärkas av en synnerlig omsorg. Ämnet blir till
fullo genomträngt av en klar och skarp tanke, som icke lämnar någonting, som för saken är av
betydelse, i dunkel. Den eleganta formen hör med till hans karakteristik såsom det naturliga
uttrycket för det vunna fullständiga herraväldet över innehållet. Det var något av klassiskt
jämnmått och klassisk värdighet, som präglade Otto Varenius* gestalt. En mycket stor skara av
historiens, statskunskapens och juridikens ämnessvenner fylkades kring hans kateder.» (Prof. Nils
Herlitz.) Död den 27 januari.
Johan Lundell, f. 1851. Fil. kand. 1876. Docent i fonetik i Uppsala 1882, lärare i slaviska språk
1884, e. o. professor i sistnämnda ämne 1891, ordinarie professor 1909, emeritus 1916. »Ett
vittomfattande kulturintresse, skarp kombinationsförmåga och en verksamhetslust av ovanliga mått
förlänade Lundeils livsgärning en i flera avseenden banbrytande betydelse och skaffade honom ett
ansett namn långt utanför vårt lands gränser.» Utgav inom sitt huvudfack, den slaviska
språkvetenskapen, högt skattade läroböcker, mästare i konsten att popularisera vetenskapen i tal och
skrift, stod som fonetiker bland de främsta, och det av honom utbildade landsmålsalfabetet vann
internationell betydelse. Hans arbete »Svenska landsmålen» räknas som en guldgruva för
kunskapen om folkspråk och folksed i detta land. Organiserade jämte professor Noreen 1892
reformläroverket Uppsala enskilda läroverk och var med om att grunda Fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala. Deltog även ivrigt i 80- och 90-talens kulturella strider samt gav populärvetenskapliga
kurser vid Uppsala universitet. Bevarade livet ut sin starka vitalitet och var en gärna sedd gäst
vid de yngre studentgenerationernas samkväm, särskilt inom Kalmar nation, vars mångårige förste
kurator han varit. Död den 28 januari.
Aurore Grandien, f. 1857. Avlade lärarinneexamen 1878, lärarinna till 1884. Vid sin makes,
läroverkskollegan och redaktören Rudolf Grandien, död 1904 hans efterträdare såsom huvudredaktör
för Söderhamns Tidning, dess ägare och utgivare, sedan hon från 1885 verkat i tidningens
redaktion. »Hon var icke blott i mer än ett avseende en märkeskvinna, utan även den sista
representanten för ett betydelsefullt skede i den norrländska pressens utveckling. De femtiofem år, hon vid
sin död ägnat sin tidning, betyda i och för sig en journalistisk gärning, sannolikt utan motstycke.
I denna gärning följde Aurore Grandien konsekvent och framgångsrikt en linje, som på en gång
var upplyst och folklig.» Hedersledamot av Nordsvenska pressföreningen samt av
Gävleborgs-Dalakretsen av Tidningsutgivareföreningen, ständig ledamot av Svenska
tidningsutgivareför-eningen, innehavare av medaljen Hlis quorum sedan 1927, hedersledamot i Södra Hälsinglands
trädgårdsodlarförening, gjorde ännu vid framskridna år långa utrikes studieresor. Död den 2
februari.
Ewert Wrangel, f. 1863. Fil. dr 1889. Amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund 1885, docent
1 estetik och litteraturhistoria i Lund 1888, t. f. professor 1889—91 och 1898—99, professor i
estetik, litteratur- och konsthistoria i Lund 1899—-1918, i konsthistoria 1919—28. Hans
litteraturhistoriska huvudintresse var Tegnér, om vilken han skrivit en rad böcker. På samma sätt stod Lunds
domkyrka i centrum av hans konsthistoriska Intresse, även i övrigt främst inriktat på svensk
medeltid. Spelade en stor roll i skånskt kultur- och umgängesliv, bl. a. som stiftare av Lukasgillet
och ledande personlighet inom en rad andra sammanslutningar. Livligt verksam även som emeri-
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
