Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1941. Av redaktör K. O. Hammarlund - Andra försvarslånet gav över 600 miljoner kr. på tre månader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagare, jordbrukare etc. att deltaga i
lånet genom kollektiva teckningar,
löneavdrag e. d. Likvid fick erläggas såväl
kontant som genom avbetalning hos
riksgäldskontoret, riksbanken, affärsbanker,
sparbanker, fondkommissionärer och
postanstalter. Lånet utsläpptes i 6
valörer på 50 upp till 10 000 kr.
Obligationer började genast i stor skala
rekvireras av företag, sammanslutningar,
fonder och enskilda. En intensiv
propaganda igångsattes också omedelbart för
ytterligare teckningar. En tävling var
anordnad om den mest medryckande s. k.
försvarslånemarschen, och bland de
hundratals deltagande komponisterna
erövrade hrr Bror Heurling i Östersund och
Arvid Andrén i Kalmar första prisen för
en marsch- resp. en valsmelodi. I
Stockholm inleddes den 24 februari en s. k.
försvarslånevecka med
beredskapskvinnor på husbesök, bioföreställningar, tal,
märkesförsäljning, fönsterreklam och
fladdrande låneflaggor på bussar och
spårvagnar. Försvarslånedagar
arrangerades landet runt. Städer och andra
samhällen utmanade varandra till tävlan om
de bästa resultaten.
Konungahusets medlemmar tecknade
första dagen tillhopa 295 000 kr. Anslutningen av långivare fortgick för övrigt
under ungefär samma former och med samma iver som till det första försvarslånet.
Efter blott tre dagar hade den tecknade summan överskridit 50 millioner, den 27
januari 100 millioner, den 16 februari 200 mill., den 5 mars 250 mill., den 19 mars
300 mill. o. s. v.
Försäljningen av 4-procentsobligationerna upphörde den 19 april, då denna del
av lånet (400 mill.) nära nog fulltecknats. All teckning på försvarslånets
3-procents-obligationer med vinstutlottning upphörde likaledes fr. o. m. den 25 april, då
teckningarna alltjämt fortgingo med oförminskat intresse. Överblivna obligationer
såldes även på eftersommaren. Andra försvarslånets totalbelopp blev 609.8
millioner kr., tecknade av sammanlagt c:a 262 000 enskilda personer, industri- och
handelsföretag, banker, försäkringsanstalter, sjuk- och pensionskassor, kår- och
yrkessammanslutningar, jordbruksorganisationer, fackföreningar, städer och
kommuner, stiftelser, donationer och fonder m. fi.
Försvarslånets framgång visade, som riksgäldsfullmäktiges ordförande yttrade
i ett radioanförande, att villigheten att på denna väg komma staten till hjälp varit
lika stor nu som när det första lånet emitterades. Visserligen hade den
förmånliga placeringsmöjligheten haft stor betydelse för teckningen, men intresset för
lånet ute i landet vittnade om, att känslan för vårt lands oberoende varit en av
de starkaste drivfjädrarna i arbetet. Från början av år 1940, d. v. s. på ett år och
fyra månader, hade riksgäldskontoret av allmänheten upplånat inalles 1 660
millioner kr., varav försvarslånen ensamma tillfört staten 1 400 millioner kr. Här hade
läns- och lokalkommitteerna gjort en strålande insats, men de hade fått en för-
Affisch för andra försvarslånet.
’77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
