Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel Hedlund. Paul Wretlind. Nils J :son Brånalt. Töre Svennberg.
Julia Claussen, t. 1879. Studerade Tid Stockholms musikkonservatorium och i Berlin 1898—1905.
Debuterade vid Operan i Stockholm 1903, engagerad där till 1912, vid Chicago Grand Opera 1913—
17, i London och Paris 1914, vid Metropolitan i New York 1917—32, gästspelade och konserterade
i Stockholm 1919—23. Hovsångerska 1923, ledamot av Musikaliska akademien 1912, innehade
medaljen Litteris et artibus samt flera andra utmärkelser på musikens område, hedersledamotskap
o. s. v. »Med Julia Claussen har svensk operakonst förlorat en av sina främsta, internationellt
kända representanter under detta sekel. Vid den kungliga sångscenen tillhörde hon dess mest
användbara och uppskattade krafter, Carmen, Orfeus samt Azucena, Ortrud och andra krävande
Wagnerpartier anförtroddes henne och blevo lika många konstnärliga segrar. Hennes utländska
karriär skänkte henne en plats bland sin tids yppersta sångerskor, och vid Metropolitan var hon
en av dess mest beundrade och publikdragande krafter samt företog i Arnerika flera större
kon-sertturneer och var vid upprepade visiter i Europa en firad operagäst. I födelsestaden Stockholm
utövade hon till sist en omfattande pedagogisk verksamhet, bland annat som lärare vid
Musikkonservatorium.» Död den 1 maj.
Samuel Hedlund, f. 1878. Avlade examen vid lantbruksinstitutet i Ultuna 1904. Lärare vid
Jämtlands läns folkhögskola, länsagronom och mejerikonsulent i Jämtland 1905, sekreterare och
skattmästare 1 Jämtlands läns hushållningssällskap sedan 1914, ordförande i länets landsting sedan
1931. Invald av högern i andra kammaren 1917, mångårig ledamot av jordbruksutskottet, expert
på särskilt norrländskt jordbruk. Innehade i hemorten en mångfald offentliga uppdrag. Erhöll
1927 Jämtlands läns hushållningssällskaps guldmedalj. Ledamot av järnvägsrådet sedan 1935, av
hushållningssällskapets ombuds förvaltningsutskott sedan 1930, av Lantbruksakademien sedan
1922. »En av Jämtlands mest kända och framstående män.» Död den 4 maj.
Paul Wretlind, f. 1886. Civilingenjör 1908. Ordförande i Stockholms studentkårs direktion 1908—
09. Ingenjör vid Stockholms lantegendomsnämnd 1908—12 och 1914—16, överingenjör vid Str.
Bauges, Z. \V. D., Berlin, 1912—13, studerade vid Columbia University, New York, 1916—17,
verkställande direktör 1 a.-b. Vägförbättringar sedan 1918. Stiftare och medlem av Svenska
vägför-eningen 1914, medlem av föreningens tekniska utskott 1914—33, av Stockholms lantegendomsnämnd
1918, Stockholms trafikkommission 1923—25, Stockholms stadsplanenämnd 1925—35.
Stadsfullmäktig sedan 1932, andre vice ordförande 1935—36 och från 1940. Vikarierande lärare i vägteknik
vid Tekniska högskolan 1928—39, ledamot av KAK :s styrelse sedan 1922, andre vice ordförande
sedan 1938, medlem av Svenska väginstitutets direktion 1923—30, ordförande i Svenska
teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst 1931—32. Ordförande i Liberala föreningen
i Stockholm 1931—34, i Folkpartiets stockholmsavdelning och dess centralstyrelse sedan 1934, av
1931 års väg- och brosakkunniga. Stiftade Nordiska vägtekniska förbundet 1935. »Som ung
ingenjör kom han in i stadens förvaltning och fick där vid trädgårdsstädernas grundläggande vara med
om den nya tidens mäktiga rörelse på bostadsbyggandets område, gjorde där också senare som
förtroendevald kommunalman en stor del av sina insatser och blev i Äppelviken, där han var en
av pioniärerna, en av samhällets märkesmän. I stadsfullmäktige var han en gärna hörd talare, och
där det gällde att främja en fosterländsk uppgift var han alltid med.» Död den 4 maj
Nils J :son-Brånalt, f. 1864. Tillhörde under två decennier riksdagen och blev därunder vida
bekant genom sitt förslag om ungkarlsskatt, var först moderat konservativ men blev sedan en av
förgrundsfigurerna i bondeförbundets första generation; hans insatser i Sydhallands kommunala
liv, som sträckte sig över ett halvsekel, voro lika gedigna som omfattande, var bl. a. nämndeman
’274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
