Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland åter i krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finland äter i krig.
Den fred, som Finland i mars 1940 tvingades avsluta med Sovjetryssland,
innebar ej, såsom Stalin från början avsett, Finlands fullständiga krossande, men
villkoren voro sådana, att Sovjet genom fredsslutet skaffade sig en militärt
gynnsam utgångsställning för ett nytt anfallskrig. Den nya gränsen utstakades så, att
Finlands försvarsmöjligheter nästan omintetgjordes, varigenom det skulle bli ett
lätt byte för grannen i öster, närhelst denne ansåg tillfället opportunt. Därtill kom
Hangös »arrendering» — »en pistol riktad mot Finlands hjärta» ■— och byggandet
av Sallabanan. Freden blev också praktiskt taget blott en fred på papperet.
Visserligen förekommo inga direkta fientligheter, men förhållandet de båda länderna
emellan var till det yttersta spänt under de knappa 19 månader de finska vapnen
fingo vila. Det drama, som i själva verket utspelades bakom de politiska
kulisserna, kom ej till allmänhetens kännedom under den tid det pågick, om än dunkla
antydningar gjordes och obestämda rykten voro i svang, men Sovjets inställning
framgick klart av den oavlåtliga smädekampanj ryska radiostationer förde mot ett
land, som allvarligt bemödade sig och ingenting högre önskade än att leva i fred
med sin aggressive granne. Men denne nöjde sig ej med smädelser. Ehuru Sovjet
vid fredsunderhandlingarna försäkrat, att det ingångna fördraget fullständigt
uppfyllde alla dess fordringar, framställde det snart en mängd krav på den finska
utrikespolitikens orientering. Vidare blandade sig dess diplomatiska och konsulära
representation i Finlands inre angelägenheter samt sökte genom allt hänsynslösare
propaganda och spionage få till stånd en utveckling i Finland av samma art som i
de baltiska staterna. Vidare krävde Sovjet exempelvis Ålandsöarnas
demilitarise-ring och begärde i fråga om nickelgruvorna i Petsamo, att det skulle få ledningen
av gruvorna om hand och rättighet att anställa en femtedel av arbetarna där.
Vidare krävdes militära järnvägstransporter genom finskt territorium till Hangö.
Dessutom måste Finland överlåta betydliga mängder järnvägsmateriel och betala
ersättning för egendom, som räddats från det avträdda området, däribland
maskiner, som flera år fore krigsutbrottet sålts och bortförts. I många fall var Finland
tvunget att samtycka till kraven, inen i en del frågor pågingo ännu förhandlingar,
då spänningen äntligen utlöstes i öppen konflikt.
Hade Molotov fått råda, skulle ett nytt angrepp på Finland ha kommit vida
tidigare. Vid sitt besök i Berlin den 12/11 1940, endast sju månader efter våldsfreden i
Moskva, begärde han nämligen av Hitler fria händer att få »likvidera» Finland.
Hitler avböjde emellertid detta krav. Bortsett från den alltmer växande
smädekam-panjen skvallrade emellertid knappast några för den stora allmänheten skönjbara
tecken om den starka spänning, som rådde.
Den 30/4 återgav Pravda ett meddelande från sin korrespondent i Tallinn om att
fyra tyska trupptransportfartyg den 26/4 anlänt till Åbo och där landsatt 12 000
man tyska trupper jämte utrustning, tanks och artilleri. Dessa trupper började
sedan transporteras till Tammerfors. Från officiellt finskt håll förklarades med
anledning härav, att det var fråga om en deltransport i den föregående höst
överenskomna transiteringen av tyska trupper genom Finland, och att de ifrågavarande
truppernas antal endast utgjorde en ringa bråkdel av det påstådda. Ungefär
samtidigt meddelades med anledning av vissa i svang varande alarmrykten, att
tekniska förhandlingar sedan en längre tid förts mellan Tyskland, Sovjet och
Finland i Moskva rörande de finska nickelgruvorna i Petsamo.
Med juni månads ingång började en storpolitisk aktivitet, som tilltog i livlighet
fram emot mitten av månaden. Pressuppgifter från London talade om en
överhängande tysk-rysk kris med anledning av tyska krav på vetedistrikt i Ukraina
’304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
