Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget blev världskrig. Av redaktör John Sjöstrand - Maj. Kreta taget av tyskarna. — Nya tyska framgångar i Libyen, engelska i Abessinien. Irak i engelsk hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfälligt in i Sollum, varifrån de dock lika snabbt fördrevos. Den 17/5 kastades
de också ut ur fort Capuzzo och trängdes ytterligare tillbaka. Vid Amba Alagi
utvecklade sig emellertid situationen alltjämt till italienarnas nackdel trots det
tappra italienska motståndet, som leddes av hertigen av Aosta. Hela positionen
var den 16/5 inringad, och den 18/5 såg Aosta sig tvungen att inleda
kapitulations-förhandlingar. Följande dag kapitulerade den 7 000 man starka garnisonen men
ägnades militära hedersbetygelser från engelsk sida. Vid Sollum hade
axelmakterna däremot framgång, överskredo där gränsen och ryckte i slutet av månaden
flera kilometer österut. Den 28/5 återtogo de Halfayapasset vid Sollum.
Som förut omtalats, hade engelsmännen i april landsatt trupper i Basra, därvid
åberopande den anglo-irakiska allianstraktaten. Denna landstigning hade då fått
försiggå utan protest från Irakregeringens sida, men den 1/5 protesterade
plötsligt den tyskvänlige Raschid Ali mot landsättandet av ytterligare styrkor och
krävde i ultimativ form, att alla engelska trupper skulle lämna landet. Protesten
åtföljdes av en koncentrering av irakiska trupper kring aerodromen Habbanyiah,
10 mil väster om Basra. Redan följande dag inträdde krigstillstånd mellan
England och Irak, sedan de irakiska styrkorna vid Habbanyiah öppnat eld mot
engelsmännen. Irakisk militär besatte alla strategiska punkter i landet. Turkiet erbjöd
sig den 5/5 att medla, men engelsmännen krävde, att Habbanyiah skulle utrymmas,
innan förhandlingar kunde inledas. Under den närmast följande tiden utkämpades
häftiga strider såväl till lands som i luften. Utgången var emellertid på förhand
avgjord, då axelmakterna ej kunde verksamt understödja irakerna och konung Ibn
Saud i Hedjas den 12/5 avslagit en framställning från Raschid Ali om hjälp.
Irakiska regeringen spärrade den 10/5 oljetillförseln till Haifa. Tyskarna skickade
emellertid flygplan till Irak — enligt uppgift ett trettiotal — som företogo
mellanlandningar på Syriens flygfält. Med anledning härav bombarderade engelska
flyg-styrkor den 16/5 tre flygbaser i Syrien, nämligen Palmyra, Damaskus och Rayak.
Bombardemanget upprepades den 19/5. Det irakiska motståndet började småningom
brytas, och Raschid Alis ställning blev alltmera prekär. Några av hans ministrar
övergåvo honom och satte sig i säkerhet i grannländerna. De engelska styrkorna
trängde allt närmare Bagdad, och den 30/5 flydde Raschid Ali till Iran i sällskap
med sina ledande män, bland dem den unge konungen Feisal. På månadens sista
dag kapitulerade de makthavande i Bagdad, och ett vapenstillestånd
undertecknades. En engelskvänlig regering upprättades, och den tidigare fördrivne Abdullah
blev regent. Stridens utgång avvärjde faran för britterna att tyskarna skulle få
kontrollen över denna strategiskt oerhört viktiga buffertstat mellan
Medelhavsländerna, Persiska viken och Indien, och hotet mot de irakiska oljefälten
avlägsnades. Under den följande tiden befäste engelsmännen alltmera sin ställning i
landet, och enstaka smärre upprorsförsök nedslogos med lätthet.
Sjökriget under månaden var synnerligen händelserikt. Eiortsett från de förut
omnämnda förluster, som de stridande parterna tillfogade varandra vid
aktionerna i farvatten kring Kreta, sänkte tyskarna under det fortfarande intensivt
bedrivna kriget mot engelsk handelssjöfart den 12/5 tretton fartyg i en konvoj på
Atlanten och den 23/5 nio fartyg, ävenledes i atlantkonvoj. Vidare sänktes den 27/5
fjorton engelska handelsfartyg väster om Afrika. Inalles sänktes enligt tyska
uppgifter under maj 746 000 ton engelska handelsfartyg. Den mest uppseendeväckande
tilldragelsen inträffade emellertid den 24/5 i närheten av Grönland, då det
nybyggda tyska slagskeppet Bismarck i en där opererande tysk eskader, efter att ha
sänkt ett engelskt ammunitionsfartyg på 7 000 ton i konvoj, fick in en träff på
världens största krigsfartyg, den engelska slagkryssaren Hood, och bragte en av dess
krutdurkar att explodera, så att fartyget gick till botten med praktiskt taget hela
besättningen. Den engelska eskader, »Hood» tillhörde, förföljde emellertid den
tyska, och ett engelskt marinflygplan lyckades få in en torped på »Bismarck», var-
’324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
