Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkokrönika 1942. Av teol. lic. Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkans synpunkt betydelsefullt och
glädjande tecken på nyvaknat intresse bland
den akademiska ungdomen för andliga
värden. Till förste innehavare av tjänsten
utsågs en f. d. förste kurator på
Norrlands nation i Uppsala, komminister
Gottfrid Nordlund, Gällivare.
Ehuru posten ej är direkt kyrklig,
förtjänar det nämnas här, att till Björkquists
efterträdare som föreståndare och rektor
vid Sigtunastiftelsen och dess
folkhögskola tills vidare förordnades docenten
och lektorn, teol. dr Gösta Lindeskog.
Denna stiftelse firade under
midsommarhelgen sitt 25-årsjubileum, som rönte stor
uppmärksamhet och hugfästes med en
förnämlig minnesskrift. I de flesta
kyrkoförsamlingar torde den svenska
folkskolans 100-årsjubileum ha högtidlighållits i
någon form. Vid den årligen
återkommande W allinf esten i Stora Tuna
utdelades priset till dr Nat. Beskow.
Endast ett prästmöte hölls under året,
nämligen i Strängnäs, där kyrkoherde
Martin Zetterquist från Maria Magdalena
i Stockholm försvarade en givande och
tidsaktuell avhandling med titeln
»Realistisk kristen förkunnelse».
Föregående års möte mellan riksdag ocli kyrkomöte under rubriken »Den
svenska linjen är den kristna linjen» fortsattes i fiera mötesserier runt om i landet.
Ett par viktiga utredningar, av vilka flera direkt avsågo att bilda utgångspunkt
för kyrklig lagstiftning, slutfördes under året. Biskop Brilioth avlämnade till K.
M:t ett förslag om nyorganisation av prästutbildningen, syftande till större
kontakt med det praktiska livet och närmare förbindelse mellan det vetenskapliga
bibelstudiet och textutläggningen i predikan. För sistnämnda syfte föreslogs
inrättandet av ett universitetslektorat i exegetik. Hela organisationsförslaget
föranledde en ingående diskussion i press och facksammanslutningar, där särskilt
förslaget att släppa fordringarna på kunskaper i hebreiska betecknades som
ödesdigert för de blivande prästernas bildningsnivå, bibelförståelse och kyrkosyn. En
officiell utredning om nöjesförbud på stora helgdagar verkställdes av biskop
Gullberg och landshövding Lidén. En revision av söndagshelgdslagstiftningen har
även påyrkats från annat håll. De båda sakkunniga framställde det goda och
rimliga förslaget, att nöjestillställningar skulle bannlysas även på kyrkans och vårt
folks av konungen förordnade botdag i mars månad. Mera privat karaktär hade
två andra undersökningar, som läto mycket tala om sig: teol. dr Ove Hasslers om
prästerskapets rekryteringsproblem och pastor Allan Svantessons enquéte bland
präster, lärare och läkare om folkmoral och nöjesliv. Den förre, som ansåg ett
prästproletariat oundvikligt förestå, rönte motsägelse från olika sakkunniga håll,
och den senare gav även upphov till en häftig diskussion för ocli emot riktigheten
av den bild, som tecknats, och de utvägar, som föreslogos.
Kyrkan sökte givetvis fylla sin plats i det nationella och internationella
nödhjälpsarbete, som kriget och krisen framkallat. Från alla håll vittnas om den ena-
Affisch för den kyrkliga ungdomens vecka
’ 1942.
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
