Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1942. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Penningmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan kom det fixerade beloppet av 350 milj. eller sammanlagt 3 127,8 milj. kr., den
högsta som någonsin förekommit. Sedelutgivningsrättens beroende av att full
supplementär täckning även förefinnes medförde under 1942 en icke oväsentlig
reduktion av det nominella beloppet, i det att de tillgångsrubriker, som inräknas i den
supplementära täckningen, högst avsevärt reducerats. Som framgår av
sammanställningen här ovan hade innehavet av inhemska värdepapper, växlar och lån
sjunkit med 175,2 milj. kr. och den utländska valutareserven med 313 milj. eller
tillsammans 488,3 milj. Det är i första hand dessa realisationer, som bidragit till
guldkassans ökning på 564 milj. Men de ha också varit den främsta orsaken till att
»avdrag för bristande supplementär täckning» förekommit ända sedan mitten av maj.
I början av november steg detta avdrag till 509,2 milj. och utgjorde i sista
novemberrapporten ännu 493,3 milj., varigenom sedelutgivningsrätten stannade vid 2 634,6
milj. kr. Då den utelöpande sedelmängden endast utgjorde 1 831,4 milj., förelåg en
outnyttjad reserv av 803,2 milj. kr. mot 448,4 milj. året förut. Guldtäckningen för
sedelcirkulationen hade samtidigt nedgått till 75,8 % mot 106,3 % vid utgången av
november 1942.
Det överflöd av omloppsmedel, som sålunda utmärkte penningmarknaden, kom
även till uttryck i bankernas rörelse. Hos affärsbankerna ökades inlåningen i dess
helhet med 237 milj. från november 1941 till och med samma månad 1942, och
samtidigt visade 85 av de större sparbankerna och postsparbanken inlåningsökning
med resp. 244 milj. (varav 85,2 milj. gottgjorda räntor) och 158 milj. kr.
Affärsbankernas ökning föll emellertid uteslutande på check- och sparkasserörelsen, medan
däremot depositions- och kapitalräkningarna visade en kraftig minskning. Detta
var en följd av den skärpning av räntedifferentieringen, som infördes i december
1941, vilken innebar att högsta ränta (2% %) lämnades för belopp upp till 300 000
kr., medan överskjutande belopp endast gottgjordes 1 %. (Undantag gjordes dock
för vissa icke affärsdrivande organisationer, vilkas maximigräns för 2% % ränta
sattes till 1 milj. kr.) Utlåningen visade en långt mindre ökning än inlåningen —
hos affärsbankerna uppgående till 60,8 milj. och hos 85 större sparbanker till 77
milj. kr.
Hur förskjutningarna inom affärsbankernas olika in- och utlåningsräkningar
gestaltat sig, framgår av följande jämförelse hämtad från novemberrapporterna
under de senaste åren (i milj. kr.):
Differens
Inlåning: 1942 1941 1940 1942—41 1941 —40
Check- och uppsägningsräkning ........ ....... 2 108 1 371 1 127 + 737 + 244
Sparkassa ......................................... ....... 962 853 755 -!- 109 + 98
Depositions- och kapitalräkning ......... ...... 2 070 2 679 2 337 — 609 + 342
5 140 4 903 4 219 + 237 -f. 684
Utlåning :
Reverslån ................................................................................................2 998 2 821 2 857 + 177 — 36
Checkräkningskredit ..................................................................432 405 470 + 27 — 65
Inrikes växlar ....................................................................................895 1 038 1 148 — 143 — 110
4 325 4 264 4 475 + 61 — 211
Av de 609 milj. kr., som gingo ut från de långa inlåningsräkningarna, torde
största delen ha överförts till de kortfristiga räkningarna, men även frånsett vad som
kan ha kommit till på detta sätt ha dessa räkningar fortsatt att ökas. Check- och
uppsägningsräkning jämte sparkassan visade tillsammans en ökning av 846 milj.
mot 342 milj. året förut. Av utlåningsökningarna minskades växelrörelsen med 143
milj. kr. mot 110 milj. året förut, vilket utan tvivel får ses i samband med den
fortsatta nedgången i handelsföretagens lagerhållningar. Reverslån och krediter i
räkning ökades däremot med sammanlagt 204 milj., medan de ett år tidigare visat
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
