Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1944. Av redaktör K. O. Hammarlund - Brödransonen ytterligare höjd - Stark böljegång för kött och fläsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk krishushållning 1944.
Av redaktör K. O. HAMMARLUND.
Försörjningsläget i Sverige under 1944 var sä välbalanserat, att man pä sina håll
allvarligt ifrågasatte ett slopande av ransoneringssystemet. Men liksom det
skulle ha varit ansvarslöst att låta den militära beredskapen slappna, innan
kriget tog slut, så skulle det heller inte ha varit förenligt med en klok hushållning
att släppa greppet över livsmedelslillgången och varufördelningen. Vid
bedömandet av vår situation togs också alltmer hänsyn till våra grannländer, och det
blev en självklar sak att spara för alt kunna hjälpa. Krishushållningen fortsatte
som förut, även om ransonerna periodvis voro betydligt större än tidigare.
Samtidigt gjorde sig efterkrigsplaneringen allt mer gällande. Mot slutet av året
uppstod oro kring den från början av alla partier understödda prispolitiken.
Lönerörelser och arbetskonflikler införde osäkra moment i kampen mot
inflations-faran. Detta skapade en irritation, som tillsammans med bekymren för
grannfolkens nöd skapade en viss beklämning vid övergången till det år, som man
hoppades skulle bli det andra världskrigets och den egentliga krishushållningens
sista.
Brödransonen ytterligare höjd.
Från mitten av februari fingo ransoneringsperioderna för mjöl och bröd en
längd av 28 dagar mot tidigare 30. Delta innebar en ökning av tilldelningen med
ungefär 7 procent. Veckoransonen blev sedan 1 400—1 4-10 gram. Till jämförelse
kan erinras om att den första veckoransonen vid brödransoneringens debut i
september 19-10 var 1 450 gram. Bottenrekordet sattes under andra kvartalet 1942
med 1 170 gram.
Bakgrunden till förbättringen under 1944 var den jämförelsevis goda
brödsädsskörden föregående år. Uppdelningen av ransonen i råg- och veteprodukter
undergick i maj en uppmjukning och försvann alldeles i september. Den 15 augusti
medgavs fri försäljning av alla kornprodukler. Till dessa förmåner slöto sig fri
tillgång på potatismjöl samt jämnare tilldelning av risgryn och bruna bönor.
Ransoneringen av ärter upphävdes redan i maj.
1 livsmedelskommissionens produktionsplan fästes särskild vikt vid brödsäden,
sockret och potatisen. Den konstaterade tillbakagången av vårveteodlingen
betecknades som mycket ofördelaktig, och det ansågs vidare önskvärt med en
ytterligare utvidgning av potatisarealen.
Efter den misslyckade potatisinventeringen hösten 1943 gjordes en ny
inventering på nyåret. Denna lovade 100 000 ton mer, och livsmedelskommissionen gjorde
därför inga inskränkningar i handeln med potatis. Det föreskrevs dock alt endast
för människoföda otjänlig potatis fick användas för brännvinstillverkning. Då
det gällde alt hembjuda potatis lill garanlipris, blev resultatet ytterligare 140 000
ton, men denna siffra visade sig vara för hög. I november återinfördes förbudet
att använda potatis för utfodring av djur. Dessutom blev det förbjudet alt skala
potatisen före kokningen på näringsställen och allmänna inrättningar. Situationen
var nämligen sådan att den största sparsamhet borde iakllagas.
•
Stark böljegång för kött och fläsk.
Under andra kvartalet av 1944 nådde veckoransonen av fläsk och kött upp till
den ansenliga höjden av 094 gram i veckan. Ett bollenrekord hade satts under
tredje kvartalet 1942 med 175 gram. Det var emellertid nu fläsket som överflödade
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
