Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
STTRGE.
berättelse. Någon karaktersteckning kan man ej tala om.
Ingelius anmärker, att handlingen i "Surge" utgår ur
viljans sjelfbestämning, emedan det beror af
huvudpersonernas fria val att följa den ena eller andra af gudinnorna;
men han tillägger dock. att "handlingens motivering är nog
svag." I sjelfva verket är också denna viljans frihet mera
skenbar än verklig; ty hufvudpersonerna sakna sannt
konkret lif och hafva väl mycket karakteren af blotta
exempel. Huru svårt författaren haft att lemna den moraliskt
didaktiska allmänningen och gifva uttryck åt det inre
själslifvet, det synes bäst i den ofvan anförda
kärleksscenen, der de älskande i stället för att tala passionens språk
uppräkna alla kända mytologiska kärleksförbindelser.
Teckningen af Circejus är den bäst lyckade, emedan alla de
drag, genom hvilka författaren velat teckna hans lättja
och lättsinne, äro sådana, att de kunna på scenen
framställas i handling; figuren är också derföre mera
individualiserad, och en stegring i hans moraliska förderf är af
författaren både afsedd och antydd; ångren kommer med
nöden, men hvad bestående verkan den derigenom åstadkomna
förändringen har på Circejus får man icke bevittna. Vida
sämre är Palladius tecknad, emedan hans verksamhet,
studerandet, icke lämpar sig för teatralisk framställning. Det
personliga hos honom, yttrar Ingelius med rätta, "är nära
nog att förflyktigas af allmänna religiösa och moraliska
betraktelser samt lärdomsprål." — I hufvudhandlingen är
en episod inflätad, som endast i ringa mån kan med
den sägas sammanhänga. Circeji umgängesvänner äro en
"hofbuss," en soldat, en skrifvare, och i deras sällskap
uppträder han åtskilliga gånger; men sedan de i femte
akten drifvit honom ut ur källaren, röra de sig mera
sjelfständigt och jemte en köpman och en handtverkare, hvilka
här först framträda, prisa de i denna akt sina resp. yrken
för att i nästa akt förklara, att deras lycka svikit dem,
hvarföre de önska sig döden. Man kan fråga hvad dessa
personer och deras öden hafva att göra i en komedi, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
