- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1858 /
47

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Skolmamsell, berättelse af Joh. Jolin (med lithografi) - 3. Tvenne kärleksförklaringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verskifva kunna vi ju tänka oss ett sanningens ovanskliga,
omutliga vittne från sjelfva himlen. Har ryktet sagt sannt,
då det tisslat om ett kärleksförhållande mellan dig och Anna?
Hvad betyder ditt paket till gamla mjölnar-Karin, och hvad
betyda dina egna ord nyss: »stackars Anna!» skall du
bedragaren förbannna? Du märker att jag hört allt.»

»Jaså, du har lyssnat, Ingrid.» — Eolfs röst darrade
af oro. Han sökte undvika ett svar.

»Jag har icke lyssnat eller spionerat, ty att lyssna till
dessa sköna toner ansåg jag ej som svek, jag kunde icke ana
att du skulle göra din bigt inför öppet fönster och så illa
vaktade dörrar. — Nåå, Eolf, du tyckes dröja med ditt
svar.»

Eolf kände med sig att hans kärleks väl eller ve vägde
på hans läppar, lian erinrade sig Ingrids stränga begrepp om
dygd och heder, men hans egen själ var för mycket grumlad,
för att kunna fatta hela ädelheten hos en älskande qvinna,
som vill förlåta, omvända, förbättra.

Eolf tog Ingrids ena hand och lade den smekande
mellan sina. Det ämne han gick att vidröra var af så
ömtålig art för en oskyldig flickas öra, att Eolf undvek att låta
sina blickar möta Ingrids. Han betraktade i stället hennes
lilla fina hand, hvars mjuka konturer ännu mera mildrades
af månskenet. Ingrid tackade honom i sitt hjerta för denna
finkänslighet.

»Hemligheten i en af mina vänners förhållande till Anna
är af sådan art att jag inte har rätt att meddela den åt
någon dödlig. I min egenskap af kommissionär för denna
vän, har jag ofta besökt den stackars flickan, och sökt trösta
henne i sin förtviflan. Dessa mina besök ha måhända
gifvit anledning till så väl andras som dina misstankar. Hela
verlden må tänka hvad den vill, jag bryr mig icke derom,
den har gunås ej många skäl att lofsjunga mig, men att du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1858/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free