Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af J. M. Crusenstolpe - Sven Adolf Norling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denne om vetenskapen och fäderneslandet högt fortjente mans
verksamma och gagnande lefnad slöts. Sedan Norling
under kriget 1808—1809, dels tjenstgjort som underläkare
vid vestra arméens sjukhus, dels haft uppsigten öfver arméens
hästlasaretter, och fått samma uppdrag under norrska
fälttåget 1814, samt 1810 blifvit förordnad till förste lärare
vid nämnde veterinär-inrättning, utnämndes han 1813 till
företåndare för och förste lärare vid densamma samt lektor
i Skara. Ofverdirektörs namn och Tromans värdighet följde
kort tid derefter, och 1850 förordnades Norling, att med
1821 års början i hufvudstaden anlägga en
veterinär-inrättning, för hvilken han förordnades till chef.
Under hela Carl Johans regering och det första
årtiondet af Oscar I:s stod Norling i spetsen för hela Sveriges
djurläkekonst och dessa inrättningar både i Stockholm och
Skara, och han inlade ond denna vetenskaps praktiska
tillämpning så stora förtjenster, att de måste erkännas till och med
af det intriganta kotteri, som de sednaste åren förbittrade
hans dagar och utdref honom från hans egen skapelse:
veterinär-anstalten i Stockholm, på hvilken han slösat största
delen af sin mannaålders outtröttliga nitiska verksamhet.
Man föreskref honom slutligen valet mellan att qvarstanna
i hufvudstaden och afstå från Skara, vid hvars
veterinär-anstalt äfven ekonomiska band fästade honom, eller att sjelf
fästa sig der och öfvergifva Stockholm. Då han, med billig
harm i hjertat öfver en glömska af hvad han varit och
hvad han gjort, öfver en otaeksamhet, som gränsade till
förföljelse, valde det sednare alternativet, och bröt upp från
en bostad och umgängen, med hvilka han mera än 30 år
införlifvat sin person och sina lefnadsvanor, förgylldes
förvisningen med Wasa Kommendörsbandet, på hvilket han
satte så litet värde, att han undandrog sig att lösa diplomet
och vägrade att bära någon annan dekoration än den
bril-janterade riddarstjerna af s^mma Orden, som han fått af
sin konunga-idol Carl XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
