Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Berg. Ett geografiskt utkast af Gustaf Thomée. Med en i färgtryck utförd större lithogr. planch, samt 3 träsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppnår mer än 1,134 svenska fots höjd. Denna
Syd-Svenska bergö omgifves på alla sidor af lågländer, hvilka
ntgöra största delarne af det n. v. Kalmar Län, Blekinge,
Skåne och Halland samt en stor del af Bohuslän. Ute i
Östersjön ligga vidare de låga kalkplatåema Öland och
Gotland.
På detta sätt är i största korthet, men dock med
fullständig noggrannhet uppgifvet, den svenska jordens
konfiguration beskaffad. Redan af dessa antydningar finner
man, hvilken stor roll låglandet spelar i den svenska
jordens bildning, en så 6tor roll, att det intager en
tredjedel af rikets hela yta. De bägge högländerna intaga
sålunda de återstående två tredjedelarna, men äro till
storleken så olika, att, medan det nordliga omfattar hela det
vidsträckta Norrland med Dalame samt delar af Nerike,
Wärmland och Dal, det sydliga innefattar blott Småland
och smärre delar af Öster- och Westergötland, Blekinge
och Skåne. Höglandsformen är Bålundä visserligen den
öfvervägande; men Sverige blir derföre icke ett bergland,
utan blott ett högland med der och hvar från dettas basis
sig resande, i det hela föga betydande högre toppar.
Några bland dessa toppar har tecknaren sammanställt
på den hithörande planchen, på hvilken deras läge blifvit
betecknadt, tillika med deras höjd och åtskilliga andra
cha-rakterer. Ett bergs naturliga charakter bestämmes näml. icke
blott genom dess höjd öfver hafvet, hvars spegel såsom den
mest plana ytan på jorden och derjemte såsom den djupaste,
d. v. s. närmast till jordens medelpunkt liggande, man
antagit som jemforelsepunkt för bestämmandet af den större
eller mindre upphöjningen hos punkterna på landet. Dertill
erfordras också att känna bergets läge i förhållande till
eqva-tom, den cirkel, som man i tankarna föreställer sig
dragen rundt omkring jorden, lika långt från bägge
densammas poler. Likasom värmen aftager, ju mer man från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
