Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Nyboda backe. Poem af —ed— med illustration af jernvägstunneln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att der aå många bröder gått
Från krogen hem sin bana,
Der sknlle uti tidens längd
En jernvägstunnel blifva sprängd —
Nej! en idé så rent befängd
Hai kunde fram ej mana!
Men gjordt likväl det redan är,
Ty jag har gått igenom,
Och vägen öppen vara lär
Eör hvarjom och för enom
Och der är skott och lust och lif,
Och när jag nyss till tidsfördrif
Gick dit, kom ett lokomotiv
Så skenorna det hven om!
Meu strax bredvid en mager häst
Ett lass drog uppför vägen,
Han stretade som allra mest
Ocb svettades så trägen!
Och bouden slog och hästen drog
Tills på en gång ett skutt han tog
Och kärran midt i diket slog
Och stod der helt förlägen.
Han hade aldrig, stackars ök,
Sett värre mörkseus funder!
Ur berget kom med eld och rök
Ett frustande vidunder.
Och utan piska gick det sen! —
Nej värre såg han aldrig än,
Men vände genast om igen
Af lätt förstådda grunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
