Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Haparanda till Pajala marknad af Förf. till ”Sjöjungfruns Sagor.” Med 4 illustrationer af W. Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komnades vi med varma handslag och fyllda topaser. Yi
smorde oss i bodkamrarne med stekta hj erpar och färska
rentungor. Yi gjorde alltså ypperliga affärer i viktualier
och spirituösa.
Frampå aftonen gick jag ut att se mig om bland de
bivuakerande lappame. Jag slog mig ned vid en stockeld,
omkring hvilken några af dessa nomadfamiljer lägrat sig.
Det var ett verkligt effektstycke, denna flammande brasa,
omgifven af krithvit snö och lappar lägrade på drifvan,
medan ofvanöfver hvälfde sig en djupblå stjemgnistrande
himmel. Skog infattade taflan i sin mörkgröna ram och
mellan de täta granarne strimmade ett svagt månljus.
Pulkor, lapparnes båtformiga körredskap, lågo i hundratal
upp- och nedvända kring marknadsstugorna; rename
voro släppta på bete i skogen. — Midt i röken från
stockelden hade lappame sina gemensamma köttgrytor,
hängande på dertill afsedda krokställningar. • Att sluta af
den mängd sofvel, som oafbrutet kastades i grytorna,
måste det blifvit ett kraftigt spad. I detta doppades sedan
dels bröd och dels soltorkad gadda, hvilken Asksort tycktes
ersätta brödet för de flesta. På kolen stektes dessutom
renslagtets refben, hvaraf äfven de talrika små magra
och lurfviga hundarne fingo sina portioner. — Jag
skaffade mig en brödskifva och man upptog med synbar
belåtenhet att jag doppade densamma i en af grytorna, men
då jag vid neddoppningen fick lika mycket renhår som
flott på brödskifvan blef det mig omöjligt att låta
densamma mig smaka. Man behöfver vara hungrig och van
vid föga renlighet för att kunna taga sådan spis till godo.
Jag gick dock ifrån saken på ett grannlaga sätt, så att
mitt kostförakt icke föll sig anstötligt.
Under det jag stod der och tyst betraktade den
ovanliga taflan, kom en liten lappgubbe framstultande till mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
