Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En dag hos Anders Fryxell. Skildring af Maximilian Axelson. (Med en utsigt af Sunne prestgård)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ett torde deremot vara äfyen den bildade mindre
bekant, och det är hvar Anders Fryxells hem egentligen
ar beläget samt huru det ser ut, och ännu mindre lär
man ha reda på huru den namnkunnige författaren under
en längre tidsföljd framlefvat sina dagar. Visserligen såg
man härom året i en landsortstidning en kort reseskildring
från Wermland, hvari bland annat förekom åtskilligt om
doktor Fryxells hemlif; men flera af uppgifterna voro
så befängda, att den som närmare kände saken lätt fann
att skildraren, som besökt Fryxells hemort under dennes
frånvaro på en resa, blifvit af någon mindre nogräknad
sagesman förd alldeles bakom ljuset. Der fanns just då i
grannskapet en sådan person, ett vida kändt qvickhufvud,
som ofta roade sig med att för den, som ville lyssna till
hans ord, duka upp den ena s. k. “skepparehistori en ‘ ‘ efter
den andra. I dennes snara hade turisten förmodligen råkat
falla*).
Det är emellertid sagde resandes berättelse, som
ursprungligen föranledt denna skizz, hvari författaren vill i
några korta, men åtminstone sanna, drag teckna vår äldste
nu lefvande historieskrifvares hemlif, sådant detsamma
under flera års tid framflutit.
För den som i fordna dagar ville göra ett besök i
Anders Fryxells hem, Sunne prestgård i Wermland, stod
ej till buds samma beqyäma kommunikationsmedel som nu,
då man från två särskilda håll kan med ångbåt tillrygga-
*) Bland andra uppgifter, som i ofvannämnde skildring meddelas,
förekom äfven den, att doktor Fryxell, då han arbetade om aftnarne,
alltid hade minst 20 å 30 ljus tända i rummet, ehuru hans ögon
just vid den tidpunkten voro så försvagade, att han måste begagna
skärm, för att ej alltför mycket besväras af ljusskenet.
En annan lika oriktig uppgift var den, att doktor F., när han
dikterade för sin handsekreterare, alltid höll en stor påk i handen,
fitt så barskt uppträdande kunde aldrig dervidlag ifrågakomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
