Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hansson och hans häst. Teckning ur folklifvet af Anna A. Med träsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han ville så obeskrifligt gema höra på visorna och sitta
på takåsen — och så fick han följa med.
Per var en konstig
gosse. De hade icke väl
böijat bryta derinne,
förrän han med ett par
väldiga klef var uppe
på taket, der han satte
sig grensle om ett
tvärträ. Så inbillade han
sig, att han red på en
riktig sprakfåle,
hvar-till hvärken
“drankba-ronen“ eller presten
hade maken. — I
parentes upplysa vi, att
drankbaronen var en
rik godsegare, som
för-värfvat hela sin
rikedom genom bränvinstillverkning ; han hade för sina
medborgerliga förtjensters skull blifvit Wasa-kommendör; men
folket ansåg dessa förtjenster ganska negativa och kallade honom
derför “drankbaronen“. — Han köpte ju all ortens spanmål
och brände upp; den fattige kunde ingen fa för pengar. —
Emellertid var det en besynnerlig häst, hvarpå Per red;
vingar hade han; det susade i luften, när han for genom
verlden: han for genom stj ernerymderna, öfver haf och
land for han — till Pers stora förlustelse. Men, tänkte
Per slutligen, då jag fått en sådan häst, är det väl icke
skäl i att jag rider bara i luften på den; kanske jag skulle
kunna göra nytta på jorden med honörn; “göra nytta“, det
är knuten, säger far, och han har nog rätt. Inte vill jag
just köra till qvarns med honom heller, det finns
dragdjur nog ändå; néj, jag vill göra något större med honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
