Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XI i slaget vid Lund. Historisk teckning af Julius Mankell. Med 3:ne illustrationer af G. Broling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen begagnade det korta uppehållet att lifva
modet hos de sina. Han red från sqvadron till sqyadron
och bad soldaterna betänka, att de voro svenskar, samt
uppmanade dem att tappert gå fienden till mötes. Straxt
derpå framryckte danskarne ånyo till anfall. Carl XI gick
dem till mötes med sina 6 sqvadroner, och nu skedde den
andra sammandrabbningen ungefår midt emellan galgen
och landsvägen, med mycken hetta å ömse sidor. Den
strid, som der uppstod, var förmodligen den skarpaste på
hela dagen mellan rytteriet. Under en hel timmas tid
(kl. 10—11) faktade man med värjor och pistoler på nära
håll. I böijan måste drabanterna och lifregementet allena
uthärda påtryckningen af hela den fiendtliga flygeln,
hvilken var minst tre gånger öfverlägsen. Äfven gjorde de
underverk af tapperhet. Men de blefvo äfven på ett
förfärligt sätt decimerade. Drabanterna förlorade sin chef,
öfverste Siegroth, jemte hälften af manskapet.
Lifregementet miste större delen af sitt befäl.
Emellertid framkom, innan den lilla svenska skarans
kraft var alldeles uttömd,. Wittenberg lyckligtvis med sina
7 friska sqvadroner. Och fastän han sjelf straxt sårades
samt måste begifva sig till Malmö, höggo hans ryttare
dock tappert in på fiendens samt bragte dess redan af den
föregående fäktningen i oordning råkade sqvadroner i
ytterligare oreda. Handgemänget fortfor likväl ännu en
god stund, hvarunder båda parterna alltmera
sammanblandades. På någon bestämd stridslinie var ej mera att
tänka. Sqvadroner na gjorde front och anfall åt alla
möjliga sidor. Den allmänna oredan och den starka
krutröken gjorde det omöjligt att igenkänna vän eller ovän.
Resultatet blef emellertid, att danskarne så småningom
till-bakaträngdes mot galgen. Och då de slutligen sågo, att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
