- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1871 /
214

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af P. Fr. Mengel - Carl Fredrik Liljewalch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl Fredrik Uljewaleh.

Denne man rar en af de första på Stockholms börs
som i tal och skrift vågade uppträda för det friare
varuutbytet och mot förbuds- och skydds-systemet. Han
stämplades af sina yrkesbröder såsom ideolog; men hans åsigter,
med öfvertygelsens värma utvecklade, slogo emellertid an på
konung Oscar, och på 40-talet omtalades såsom en
möjlighet, att Liljewalch kunde blifva finansminister. En gång
förr hade ju, under konung Carl XIV Johans tid, en
börsman — Schwan — kallats till konungens rådsbord?

Det är dock företrädesvis genom tvenne företag i stor
skala, som Liljewalch gjort sitt namn älskadt och minnesvärdt.
Norr- och Yesterbottens län hade under flera år drabbats af
svåra missväxter:* stor nöd rådde och statens undsättning
blef otillräcklig. Liljewalch uppträdde då, 1833, med ett
nytt och praktiskt undsättningssystem: “hvar och en borde
förtjena sin undsättning genom arbete“. Han åtog sig
att utföra detta system och staten lemnade honom dertill
medel såsom lån. Han lindrade tusentals personers nöd,
hän framkallade industri och företagsamhet. Staten
uppoffrade derpå endast omkring 40,000 riksdaler; men
Liljewalch en stor del af sin enskilda förmögenhet.

Elera år förflöto, då Liljewalch återigen omfattade
en stor idé: han ville uppodla de rika myrarne på det
bördiga Gotland, der jordbruket befanns på en låg
ståndpunkt. Han egde ojemförligt större energi än kapital och
insigter i jordbruket, och det gick för honom som för så
många andra nyodlare — motgångarne blefvo större än
framgångarne. Men godt verkade han på Gotland, och
Gutarae böra med tacksamhet minnas hvad han gjort för
deras jordbruk. — Med bruten kraft och tyngd af åren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:16:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1871/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free